Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heliostat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2735
Heliosta’t—Heller.
2736
del, läskedrycker m. m. till ett värde av
2% mill. kr. årl. Firman etablerades 1902.
Heliosta’t. Se Celostat!
Heliotro’p (grek. he’lÅos = sol och
tro-pe’in = vända). 1. Ett växtsläkte
(Helio-tro’pium), tillhörande fam. Borragina/cece.
Av den välluktande Heliotropium
peruvia’-num framställes heliotropolja, som
användes i parfymer. 2. Parfym, beredd av
H. 1 el. av h e 1 i o t r o p i’n (piperonal),
ett syntetiskt framställt, kristalliserande
ämne av formeln CH2 :O2 : CgHs . CHO,
vilket har liknande lukt. 3. En grön
halvädelsten (ett slags jaspis) med röda
prickar av insprängda karneolkorn. 4. En
spegelanordning för att sända solljuset i en
viss riktning vid geodetiska mätningar.
HeliotropPsm (grek. he’lios = sol och
trope’ = vändning). Detsamma som f
o-totropism.
HeTium (grek. he’lios = sol). Kem.
tecken He. Grundämne (ädelgas) med
atomvikten 4,00, atomnummer 2, spec. vikt
0,137. H. är av alla gaser den som är
svårast att bringa i fast och flytande form,
då dess kokpunkt är —268,5, endast 4,5°
över absoluta nollpunkten. H. har dock
förtätats ay Kamerlingh Onnes. H. är,
jämte cassiopeium, det enda grundämne,
vars existens påvisats i en annan
himlakropp innan det var bekant från jorden;
h. upptäcktes nämligen på spektroskopisk
väg i solens kromosfär under en
solförmörkelse 1868, men upptäcktes på jorden först
1895 (av Ramsay, i mineralet Clevei’t).
H. bildas vid flera radioaktiva ämnens
sönderfallande. (Jfr
Radioaktivitet!). Avsevärda mängder erhållas i
Amerika ur utströmmande jordgaser och
användas till fyllning av luftskepp, vartill
dess obrännbarhet och lätthet gör det
utmärkt väl ägnat. H. förekommer i små
mängder i luften (0,00002 volymprocent vid
jordytan, 0,4 % vid 100 km höjd) och i
stor mängd i stjärnornas atmosfär,
särskilt i ett slags vita jättestjärnor, som
därför kallas heliumstjärnor.
Heliumrör. Rör fyllda med starkt
förtunnat helium. H. lysa med gult sken, då
de träffas av elektriska vågor, och
användas därför för studium av sådana.
Hellas. Urspr. namn på en stad i det
antika Grekland, sedermera det inhemska
namnet på hela Grekland. Dess
innevånare kallades h e 11 e’n e r.
Hellberg, Karl M au r i t z
Bernhard, f. 1859. Tidningsman och liberal
politiker, red. för Karlstadstidningen
sedan 1890, led. av F. K. 1911—25 och
sedan 1928. Han har utgivit ett arbete om
Gust. Fröding, med vilken han uppehöll
en nära vänskap.
Helle’borus. Växtsläkte (fam.
Ranun-cula’ceoe). H. äro örter med stora, runda
kalkblad och vanl. bredflikiga blad. Två
arter, nämligen Julros (H. ni’ger) med
vita och Prustrot (H. vi’ridis) med
gröna blommor odlas. De äro synnerligen
giftiga.
Hellefors bruks a. b. Bolag i Hällefors.
Ett 1864 bildat bolag med detta namn
trädde i likvidation 1918, varefter det nuv.
bolaget bildades 1925 av
Vargökon-c e r n e n. Det nya H. a. b. har ett
aktiekapital av 29,5 mill. kr. och äger stålverk,
sågverk, massafabriker och träsliperi.
Års-tillverkning i tusental ton: stål och järn
24, sulfitmassa 7, sulfatmassa 18, våt
slipmassa 31 jämte 12 000 standard trävaror.
Helle’ner. Se Hellas!
Helleni’sm. Benämning å den grek,
kultur, som utbreddes och utvecklades i de av
Alexander den store erövrade rikena runt
ö. delen av Medelhavet. Kärnan i h. är
grekisk, men genom Alexanders erövring
av österlandet uppstod en
sammansmältning av öster- och västerländskt, som ger
h. sina särdrag i jämförelse med den
gamla grekiska kulturen. I h. har den
moderna kulturen liksom kristendomen sina
rötter.
Heller, Frank. Förf.-namn för
Gunnar Se mer.
Heller. Före 1 mars 1925 ett österr.
bronsmynt motsv. vårt öre = Vioo österr.
Krone,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
