- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VI. Havsormar-Kamke /
2707-2708

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havsormar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Havsormar. En grupp medelstora

G- i f t s n o k a r med bakre delen av
kroppen starkt tillplattad från sidorna. H.
simma och dyka utmärkt och förekomma
i varma hav nära kusterna, ofta i flockar.

Havsrosor. Se Sjöanemonerl

Havsrudefiskar (Spa’ridce). En fam.
Taggfeniga fiskar med hög, platt
kropp, långa, smala bröstfenor och lång
ryggfena. Hit höra bl. a. H a v s r u d a n
(Ca’ntharus ca’ntharus) och
Guld-fa r a x e n (Chryst/phrys aura/ta). De
förekomma i Medelhavet och Atlanten.

Havssköldpaddor (Chelonii’dea). En
grupp stora Sköldpaddor med fenlika
extremiteter. Huvudet kan ej dragas in i
skalet. H. förekomma i alla varma hav.
Äggen nedgrävas i sanden vid stränderna.
Hit höra bl. a. Soppsköldpaddan
(Chelo’nia my’das), som kan nå en längd
av 2 m och förekommer i Västindien, och
Karettsköldpaddan (Chelo’nia
im-brica’ta), som lever i Stilla, Atlantiska och
Indiska oceanerna och vars skal lämnar
äkta sköldpadd.

HAVSORM fr. Queensland. Fotografi.

Havsspindlar (Panto’poda). En grupp
marina leddjur, till det yttre liknande
spindlar. Kroppen är liten, ledad med
fyra par mycket långa ben.

HAVSSULOR.

Fotografi.

Havsströmmar. Strömningar i
världshaven, vilka dels orsakas av åt samma
håll blåsande vindar dels av skillnaden i
täthet mellan vattenmassor i varmare och
kallare områden. Jordens rotation omkr.
axeln inverkar till någon del på h:s
riktningar. H:s hastighet växlar ifrån en och
annan cm till 2,6 m pr sek. Man indelar h.
i varma och kalla, allteftersom
temperaturen är högre el. lägre än
ytvatt-nets på motsvarande breddgrad.

Havssulor (Su’lidce). En fam. P e 1
i-kanfåglar med rak, spetsig näbb och
långa vingar. De förekomma vid varma
och tempererade hav och leva av fisk.
Havssulan (Su’la bassa’na), som är
nästan helt vit, förekommer då och då
vintertid vid sv. västkusten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/6/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free