Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258?
Gyllenborg—Gyllenläder.
2588
f. 1886. Astronom, sedan 1921 observatör
vid Lunds universitet. G., som utgivit ett
betydande antal skrifter i sitt fack, har
särskilt genom det av honom utgivna
verket, Katalog von 11800 Sternen (1926),
ryckt fram i främsta ledet bland samtidens
meridianobservatörer.
G. F. GYLLENBORG.
Gyllenborg. Sv. adlig ätt fr. 1680 (urspr.
Wollimhaus), utdöd 1863. 1. Jakob G.,
f. 1648, d. 1701. Ämbetsman, ledare av
re-duktionsverket under Karl XI och
anhängare av det kungliga enväldet. 2. Carl
G., f. 1679, d. 1746. Statsman, riksråd,
1715—17 minister i London. Han var
fiende till Arvid Horn, en av grundarna av
hattpartiet och dess förste ledare. Han
förf, vår första litt. sedesatiriska komedi
Swenska sprätthöken (1737). 3. Fredrik
G., f. 1698, d. 1759. Den förres broder,
ledande hattpolitiker på det ekonomiska
området, bankofullmäktiges ordf. 4. Gustaf
Fredrik G., f. 1731, d. 1808. Den
förres brorson,
ämbetsman och förf,
av lärodikter och
satirer efter
klassiska förebilder och
i upplysningstidens
anda, led. av Sv.
ak. I hans verk
möter man en för
1700-talet
karakteristisk pessimism
(Människans
elände). Han umgicks i
fru Nordenflychts
salong och uppehöll en nära vänskap med
G. F. Creutz, vars dikter han utgav
tillsammans med sina egna (1795—97). Litt.:
O. Levertin: Dygdens sångare (i Svenska
gestalter; 1903).
Gyllene Freden. Ett gammalt
Stock-holmsvärdshus vid Österlånggatan invid
Järntorget fr. början av 1700-talet. Det
inköptes, istån dsattes och skänktes av
konstnären And. Zorn 1920 till Sv. ak.,
som uppbär vinsten av värdshusrörelsen
och de fastigheten tillhörande
bostadslägenheterna. Inkomsten användes till
skal-destipendium.
Gyllene hornet. En vik av Bosporen. Jfr
Konstantinopel!
Gyllene regeln. I äldre matematiska
läroböcker använt namn på regula de
tr i.
Gyllene skinnet. 1. I grek, mytologi ett
skinn av en gumse med gyllene ull, vilken
en förskjuten maka och moder, Nefele,
sände för att rädda sina egna barn, Frixos
och Helle, undan styvmoderns dåliga
behandling. Gumsen förde barnen på sin
rygg genom luften, varvid Helle föll ned
och drunknade i det sund, som efter henne
kallats Hellesponten. Frixos offrade sedan
gumsen, det gyllene skinnet upphängdes i
en lund helgad år Ares, och väduren blev
en stjärnbild (jfr A r g o n a u t e r n a!).
2. Sp. och österr. riddarorden, instiftad
1429, avskaffad i Österrike sedan 1918, i
Spanien sedan 1931.
Gyllene snittet. Delning av en rät linje
i två sådana delar, att den ena är
medel-proportional mellan hela linjen och den
andra delen. Förhållandet mellan de
tvenne delarna är i detta fall (|5 + 1):2
eller i det närmaste 8:5. G. s. som var känt
i antiken, har spelat en viktig roll inom
arkitekturen och bildhuggeriet, i det man
ofta däri velat se normen för den
fullkomliga harmonien, så att t. ex. en rektangel,
vars sidor förhålla sig på ovannämnda
sätt, skulle vara den till formen vackraste
av alla.
Gyllenhielm. Adligt släktnamn för
Johan III:s, Karl IX:s och hertig Karl
Filips oäkta barn. Karl Karlsson G., f.
1574, d. 1650. Son till Karl IX och Karin
Nilsdotter, riksråd, fältmarskalk och
riksamiral. Han deltog i faderns strider mot
Sigismund, råkade i långvarig polsk
fångenskap, deltog sedermera i Gustav II
Adolfs polska och tyska krig samt var led.
av förmyndarestyrelsen 1633—44.
Gyllenlaek. Sv. namn på Cheiranthus
cheiri.
Gyllenläder. Läder med pålagd
försilv-ring och förgyllning (vank i mönster). G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
