Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldagio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2559
Gulda’glo—Gu’ldin.
2560
nast ur Bolidens gruva (beräknad
produktion 7 ton år 1932). I nordligaste
Finland vinnes alltjämt ngt g. gm vaskning
(Ivalo älv).
Såsom grundämne har g. atomnumret 79,
atomvikt 197,2, spec. v. 19,3, smältpunkt
1 063°. Det angripes ej av syror, utom
kungsvatten, som innehåller fri klor. Dess
kem. tecken är Au (lat. a’urum = guld).
G. är envärdigt i a u r o-s a 11 e r n a, av
vilka det viktigaste är guldklorur, AuCl,
och trevärdigt i aur i-föreningarna:
guldklorid AuCl$, kloroguldsyra el.
guld-klorvätesyra HAuCl^, kaliumguldcyanid
KAu(CN)i, m. fl., av vilka de nämnda ha
användn. i fotografiska tonfixerbad och till
galvanisk förgyllning. G. är den
smidbaraste av alla metaller: det kan uthamras
till blad av mindre än en tiotusendels
mm:s tjocklek. Kolloidalt g. har fått
användn. inom medicinen för injektioner i
allmänt desinficerande syfte (jfr K o 11 o
i-der!). G:s användn. till smycken och dyl.
är uråldrig. Sin största bet. har g. ss.
allmänt antagen värdemätare och basis för
de flesta myntsystem. Jfr Myntfot!
Gulda’gio [även på it. sätt uttalat —
a’djå] (it. agio = tillskott), överpris på
guld, som uppstår, om ett lands valuta
försämras. Varje säljare betingar sig
högre pris i pappersmynt än i gott mynt
(guldmynt), så att t. ex. en papperstia
gäller mindre än en guldtia. Befolkningen
behåller då naturligtvis det goda myntet
och betalar endast i papper. Sämre mynt
uttränger alltså alltid bättre mynt ur
rörelsen (Greshams lag). •
Guldbaggar (Cetoni’idce). En familj
stora, metallskimrande
Bladhorning-a r. I Sverige finnas bl. a. ett par arter
av släktet Ceto’nia, av vilka den vanligaste
är C. aurea’ta, som är guldgrön med vita
tvärstreck på täckvingarna.
Guldberg, Cato Maximilian, f.
1836, d. 1902. Norsk matematiker,
särskilt känd för upptäckten av den genom
samarbete med P. Waage funna, för
kemien ytterst betydelsefulla G.-Waages lag
el. m a s s v e r k a n s lag (se d. o.!).
Guldbröllop. Minnesfest på 50-årsdagen
av ett äktenskaps ingående.
Gu’lden. 1. En myntsort i olika
länder under olika tider, urspr. ett guldmynt,
sedermera präglat även i silver. 2. G. el.
flor i’n. Myntenhet i Holland, delad i 100
cent och med ett parivärde av 1,51 kr. 3.
Myntenhet i Danzig, delad i 100 pfennig
och med ett parivärde av 73 öre.
Guldfisk (Cypri’nus aura’tus). En till
Karparnas familj hörande fisk. Dess
hemland är Kina, men den hålles
synnerligen allmänt som akvariefisk och har på
sina håll förvildats. Den vilda formen är
till färgen olivgrön, de odlade raserna
vanligen gulröda, men till form och färg
starkt växlande.
GULDHARAR.
Fotografi.
Guldhare el. A g u’t i (Dasypro’cta
agu’ti). Ett litet marsvinsliknande djur
med gulaktigt glänsande päls, som
förekommer i n. Syd-Amerika.
Guldhöna. Se Nyckelpigor!
Gu’ldin, Paul, f. 1577, d. 1643.
Schweiz, matematiker, efter vilken den
barycentriska regeln ofta med orätt
benämnes Guldins regel. Denna utsäger
att ytan av den rotationsfigur, som bildas
vid en plan kurvas rotation kring en axel
i kurvans plan, är lika med produkten av
kurvans längd och den väg, som
beskri-ves av dess tyngdpunkt, samt att volymen
av en rotationskropp, som på samma sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
