Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grön starr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2545
Guadalquivir—Guana’co.
2540
Guadalquivir [-kivi’r] (arab.
Vad-al-kei>i’r = Stora floden). Flod i s. Spanien
med källor på bergskedjan Sierra de
Ca-zorla och mynning i Cadizbukten av
Atlanten. Längd: 602 km. G. är segelbar
upp till Sevilla
Guadalu’pe, Sierra de. Bergskedja
i v. Spanien med toppar upp till 1 736 m.
ö. h.
Guadarra’ma (arab. Vad-ar-raml =
Sandfloden). 1. Biflod till Tajo i mell.
Spanien med källor i Sierra de G. 2. S i e
r-r a de G. Bergskedja i mell. Spanien med
toppar upp till 2 405 m. ö. h.
Guadeloupe [goaddlo’p] (av sp.
Guada-lupe). ö i Västindien (Små Antillerna),
jämte några smärre öar utgörande en
fransk koloni med samma namn och ett
sammanlagt ytinnehåll av 1 780 kvkm (ngt
större än Ölands), öarna äro vulkaniska
och härjas ofta av orkaner och
jordbävningar. De förnämsta produkterna äro
socker, kaffe, kakao och rom. 243 000 inv.
(1926), mest negrer o. mulatter (2 o/o vita).
— G. blev franskt på 1600-talet, men
erövrades under Napoleonkrigen av
engelsmännen och avträddes 1813 till svenska
kungahuset ss. kompensation för marskalk
Bernadottes personliga ekonomiska
uppoffringar på grund av Sveriges
ställningstagande mot Napoleon. I fredsslutet 1814
återgick G. till Frankrike mot att
England ersatte det med en summa av 24 mill.
franc. Dessa penningar användes till
betalning av en del av*Sveriges statsskuld;
i gengäld förpliktade sig Sverige gm
riksdagsbeslut 1815 att till kronprinsen Karl
Johan och hans efterkommande årligen för
all framtid utbetala 300 000 kr. (G u
a-deloupemedlen). Denna summa
utgår alltjämt ss. tillägg till konungens
ordinarie apanage.
Guadia’na (arab, vadi = flod och lat.
a’nas = anka). 1. Flod på s. Pyreneiska
halvön, med källor i prov. Cuencas
högland och mynning i Atlanten. Längd:
820 km. På en del av sitt lopp bildar G.
gräns mellan Spanien och Portugal. 2. G.
el. G. m e n o r. Biflod till Guadalquivir
i s. Spanien, med källor i Sierra Nevada.
Längd: omkr. 150 km.
Gua’ira el. La G u a i r a. Venezuelas
mest betydande hamnstad, belägen vid
Karibiska havet. G. är Caråcas’ uthamn.
8 300 inv. (1926).
Guaja’cum. Växtsläkte (fam.
Zygophyl-la’cece), omfattande fyra amer. buskar och
träd. Viktigast är G. officina’le. Veden,
(guajakved el. pockenholts) är
mycket hård och tung och användes till
diverse svarveriarbeten, särskilt kägelklot.
Ur kärnveden utvinnes dessutom g u
a-jakharts, som har användning inom
medicinen och som kemisk reagens, bl. a.
för att påvisa blod eller blodfärgämne.
Guaja’kharts. Se Guajaeum!
Guajako’1. Lättsmält, kristalliserande
ämne, som ingår i trätjäran fr.
guajak-och bokved. Dess kem. sammansättn. är
Cg H4 (OH) . OCH3
(pyrokatekinmonometyl-ester).
Guaja’kved. Se Guajaeum!
Guajira [-chi’ra] el. G o a j i r a.
Syd-Amerikas nordligaste halvö tillhörande
Colombia och Venezuela. — Guajiro
[-chi’ro], indianstam på G., tillhörande
arowakgruppen (se Indianer!). Efter
beröringen med de vita ha
guajiroindianer-na helt övergivit sitt tidigare jägarliv och
blivit ett boskapsskötande folk.
Gualöv. Socken i Kristianstads län
(Vil-lands härad). 708 inv. (1931).
Gua’m. Den största ön bl. Marianerna,
med 544 kvkm, ngt mindre än Bornholm.
G., som tillhör U. S. A., är en viktig
flottstation. 19 000 inv. (1930), därav omkr.
500 vita. S. ö. om G. ligger ett av de
hittills uppmätta största havsdjupen, 9 636 m.
Guana’co (Lama huana’chus). En art
Lamadjur, som förekommer i Anderna
ända från Peru till Eldslandet. G. är ett
typiskt bergsdjur. Färgen är rödbrun,
storleken ungefär som en kronhjort. G.
anses av en del zoologer som stamform för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
