Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genitiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2391
Ge’niti’v—Ge’nua-konferensen.
2392
Ge’niti’v (lat. gi’gnere = föda). Kasus i
substantivets deklination.
Ge’nius (lat.). I rom. mytologi urspr. en
mans, sedan en familjs, stads el. stats
skyddsande. — G e’n i e r, sv. flertalsform
av g., inom konsten benämning på
bevingade allegoriska figurer, som skola
förkroppsliga tankar, idéer o. dyl.
Genne’saret el. G e n e’s a r e t. I Bibeln
namn på en insjö i n. Palestina, även
kallad Galileiska sjön, Tiberias
sjö, 208 m. u. h., omkr. 20 km lång ocb
8—10 km bred. Dess nuv. arab, namn är
Bahr Tabarije.
Genomföring. 1. I fugan och andra
kontrapunktiska former ett
»genomförande» av temat i samtliga stämmor. Jfr
Fuga! 2. I sonatformen den del, som
är uppbyggd genom tematiskt arbete, d.
v. s. åstadkommande av nya
melodibildningar genom begagnande av redan
förefintligt tematiskt material. Jfr Sonat!
Genoty’p (grek. ge’nesis = ursprung
och ty’pos = bild, prägel). Bet.
anlags-typ. Sammanfattningen av en individs alla
ärftliga anlag i mots. till f e n o t y p.
Genova. 1. Prov, i n. Italien. 2. Se
Genua!
Genove’va (fransk. Geneviéve [-[sjon-vjä’v]),-] {+[sjon-
vjä’v]),+} f. omkr. 422, d. omkr. 512. Nunna,
franskt helgon, Paris skyddspatronessa.
När hunnerna hotade Paris 451,
förutsade hon enl. legenden fiendens
undergång och ingav därigenom stadens
befolkning mod att stanna kvar.
Genre [sjanr] (fransk, av lat. ge’nus —
släkte). Bet. art, klass, slag, släkte. —
Genremålning, en målning med
ämne ur det dagliga livet, sedebild.
Gent [chänt] (fransk. Gand).
Fabriksstad i n. v. Belgien (prov. Öst-Flandern)
vid Schelde, huvudort för Belgiens
textilindustri. G. har universitet och en mängd
åldriga byggnader, bl. a. katedralen S:t
Bavo med kor från 1200-talet. Genom
Gent-kanalen har G. direkt förbindelse med
havet. 170 000 inv. (1930).
Gent [chänt], Justus van, senare
hälften av 1400-talet. Nederl. målare. G:s
enda säkert kända verk är den berömda
altartavlan Nattvarden i Urbino (färdig
1474).
Gentia’na. Växtsläkte (fam.
Gentiana’-cece) med omkr. 400 arter i tempererade
och tropiska länder; de flesta i
bergstrakter. De äro glatta örter med hela,
motsatta blad och blå el. vita blommor med
4—5-flikad krona. I Sverige finnas åtta
arter. Rötterna innehålla en besk
glyko-sid och ha användning i medicinen (g e
n-t i a n a r o t).
Gentil [franskt uttal sjanti’, sv. uttal
sjangti’1] (fransk, gentil av lat. gentilis —
av god familj). Bet. fin, välklädd; nobel,
frikostig.
Gentilhomme [sjantijå’mm] (fransk.).
Bet. adelsman, fin herre.
Gentleman [dsje’ntlmon] (eng. gentle =
ridderlig av lat. gens = ätt). Bet. urspr.
en man som hör till en (adlig) ätt. I
vidsträckt bemärkelse menas numera med en
g. en väluppfostrad, belevad och taktfull
person med en ridderlig karaktär, detta
oberoende av börd och samhällsställning.
— Gentlemen [dsje’ntlmen], plur. av
g. — Gentlemanlike [-lajk], som en
gentleman anstår.
Gentofte [je’n-] el. Gjentofte. 1.
Förstad till Köpenhamn. 16 392 inv.
(1930). 2. Landsdistrikt av stadskaraktär,
omfattande G. 1 och en rad andra därtill
gränsande villastäder o. dyl. n. om
Köpenhamn. 47 848 inv. (1930).
Gentsystemet. Se Arbetslöshet!
Ge’nua (it. Ge’nova). Hamnstad i n. v.
Italien (Ligurien), vid Medelhavet, en av
Italiens förnämsta handelsstäder. Från G.
utgå Italiens förnämsta transoceana
linjer, särskilt till Syd-Amerika. Bland
fabrikerna märkas järnverk och
skeppsvarv. Den inre staden är rik på åldriga
byggnadsverk. 626 000 inv. (1930).
Ge’nua-konferensen. En europ.
diplomatkonferens i Genua 10 april—19 maj 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
