Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasaccumulator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gaskastare—Gasskydd.
2361
GAS-JONER. Strålarnas väg fotograferad vid
belysning av vattendroppar i gasen.
Gaskastare. Ett slags granatkastare för
gasbeskjutning.
Gasklocka. Se Gasverk!
Gaskol. Se Gasverk!
Gaskälla. Utströmning av gaser, vanl.
svavelväte, kolväten eller kolsyra, av
organiskt ursprung. Särskilt berömda äro
de antändbara kolvätekällorna vid Baku
och i Nord-Amerikas bergoljedistrikt. Små
kolvätekällor förekomma även i Sverige.
G., vars gaser äro av vulkaniskt ursprung
(g a s vu 1 k a n e r), äro iumaro’ler,
s o 1 f a t a’r e r och m o f e’t t e r.
Gaslagarna el. gasernas t i
11-ståndslagar. Sammanfattande
benämn. på ett antal enkla lagar rörande
förtunnade gaser, av stor vikt ej blott för
aerostatiken, utan äv. för termodynamiken,
astrofysiken och den teor. kemien. G. äro
Avogadros, Boyles och G a y-L u
s-s a c s lagar (se d. o.!) samt den
allmänna gaslagen, vilken sammanfattar
desamma och kan formuleras p. v = n . R . T,
när p betyder trycket, som en gasmassa
utövar på ytenheten av det rum, vari den
befinner sig (gastrycket), v
gasmassans volym, n antalet mol
(grammolekyler) i gasmassan, T dess absoluta
temperatur (d. v. s. temperaturen i Celsiusgrader,
ökad med 273,09) och R ett konstant tal,
den s. k. allmänna gaskonstanten,
vars värde är 83 160 000 erg, om p och v
mätas i absoluta måttsystemet. Gaser, som
följa dessa lagar, kallas ideala; noga
taget äro g. gränslagar, som aldrig äro
strängt giltiga, men gälla dess bättre, ju
mindre trycket och ju högre temperaturen
2362
är. För att återgiva gasernas förhållande
vid större tryck och lägre temperatur har
man uppställt ett stort antal lagar, som i
vidare bemärkelse även kallas g. Den älsta
och mest kända är van der W a a 1 s
ekvation. — G. erhålla sin förklaring
genom den kinetiska gasteorien,
d. v. s. antagandet att gasernas molekyler
befinna sig i rätlinjig rörelse åt alla
möjliga håll, att gastrycket uppkommer genom
deras stötar mot väggen, och att
gasmassans värmeinnehåll beror på molekylernas
kinetiska energi. Den kinetiska gasteorien
har utbildats särskilt av Boltzmann
och leder till slutsatser av stor bet. för
många vetenskapsområden.
Gasljuspapper. Se Fotografi!
Gasmask. Se Gasskydd!
Gasmotor. En förbränningsmotor, som
eldas med någon brännbar gas, t. ex.
lys-gas el. roasugnsgas.
Gasoli’n el. petroleumeter. Den
fraktion av bergolja, som kokar
mellan 40° och 80° och har en spec. vikt av
0,65—0,67.
Gasolja. Blandning av bensin och
gaso-lin, d. v. s. den fraktion av bergolja, som
kokar mellan 40° och 120°. G. användes
förr både till belysning och uppvärmning
(isynnerhet för kokning) men användes nu
föga, då det är fördelaktigare att driva
fraktioneringen längre och framställa
gasolin och motorbensin.
Gasome’ter. Apparat för upptagning och
förvaring av gaser, isynnerhet i mindre
skala.
Gassendi [gassa’ndi], Pierre, f. 1592,
d. 1655. Fransk filosof och naturforskare,
professor i Aix och Paris. G. hävdade en
mekanisk naturförklaring, återupplivade
den antika atomismen och var anhängare
av Coppernicus och Galilei utan att dock
som katolsk präst bryta med kyrkans lära.
Gasskydd. Skyddsanordningarna mot
stridsgaser äro antingen individuella
(gasmasker, respirationsapparater m. m.) el.
ordnas kollektivt (gasskyddsrum).
Gasmasken består av ett ansiktsskydd, vari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
