Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröträd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2231
Fröträd—Fuehs.
2232
Frö träd. Vid skogshygge kvarlämnade
träd, som skola beså den avverkade
marken samt lämna skydd åt det uppväxande
beståndet.
Frötuna (av guden Frö och fsv. tun =
gårdsplats). Socken i Stockholms län
(Frötuna och Länna skeppslag). 1 272 inv.
(1931).
Frötuna och Länna. Skeppslag i
Stockholms län.
Frövi (av guden Frö).
Municipalsam-hälle i Örebro län (Näsby socken) och jst.
vid F. L. J. och S. J. 784 inv. (1931).
Frövifors Bruks a. b. Pappersbruk vid
Frövi, Örebro län, med en årskapacitet på
10 000 ton kraft-, säck- och spännpapper.
Aktiekapital 1 mill. kr. F. grundades
1902.
Frövi—Ludvika järnväg (F. L. J.).
Nor-malspårig järnv. (1,435 m), 98 km lång,
fr. Vanneboda vid Frövi jst. på S. J. till
Ludvika stad vid B. J. och S. V. B. Den
äges av ett bolag i London men
arrenderas av Trafik-a. b.
Grängesberg-Oxelösund. Den öppnades för allm. trafik i sin
helhet 1873.
Frövita. En på upplagsnäring rik
vävnad i fröet, utanför växtämnet, ur vilken
växten hämtar sin näring under och strax
efter groningen. F. kan uppstå antingen
inuti embryosäcken (e n d o s p e’r m) el.
utanför denna i fröämneskärnan (p e r
i-s p e’r m). Ofta förbrukas f. redan innan
fröna mognat, så t. ex. hos de flesta
balj-växter.
Frövivlar. Se Fröbaggar!
Fröväxter. Sv. namn på f a n e r
o-g a m e r.
Fröår. Skogsträden (tall, gran, bok och
ek) utbilda ej rikligt med frö varje år,
utan detta inträffar med mellantider av
4—6 år hos tall, 3—4 år hos gran, 6—7
år hos ek och 8—10 år hos bok. År med
riklig fröbildning kallas därför f.
Fröämne (lat. o’vulum). F. sitter fäst på
ett fruktblad och motsvarar djurens ägg.
Det består av fröämne s-k ä r n a n
(nuce’llus), som innesluter e’m b r y o s ä
c-k e n samt omgives av en el. två hinnor
(integume’nt). I dessa finnes en trång
öppning (mikropy’len), genom vilken
pollenslangen intränger. F. fästes vid
fruktbladet medels
fröämnessträn-g e n (funi’culus), vars fästpunkt å f.
kallas naveln (hi’lum).
Ftalei’ner. En grupp
trifenylmetan-färgämnen, som uppstå av fenoler och
ftalsyre-anhydrid vid inverkan av
vattenupptagande medel, t. ex. konc. svavelsyra. Ur
vanlig fenol erhålles härvid fenolftale i’n,
ur resorcin fluoresce i’n. I fritt
tillstånd äro f. ofärgade, men då de bilda
salter, sker en omlagring inom molekylen, sa
att starkt färgade ämnen uppstå.
Ftalsyra. Orto-bensoldikarbonsyra, C6 H4
(COOH)2. F. erhålles genom oxidation av
naftalin och användes för framställning av
färgämnen. Vid upphettning avger den
vatten och övergår i
ftalsyreanhyd-r i d, som bildar långa vita kristallnålar.
Fti’sis (grek.). Bet. avtärande och
användes vanl. med bet. lungtuberkulos i
framskridet stadium.
Fuad I, f. 1868. Konung av Egypten. F.
var son till kediven
Ismail pascha och
bosatte sig efter
dennes störtande i
Italien. 1917 blev
han sultan efter sin
broders, Hussein
Kiamil, frånfälle,
och efter det
brittiska protektoratets upphävande i
Egypten utropades
han till konung
1922.
FUAD I. Fotografi.
Fuclis, Rutger, f. 1682, d. 1753.
överste, som deltog i Karl XII:s krig,
överståthållare i Stockholm. Hans mest
bekanta bragd är striden vid
Baggens-stäket. Se Baggensfjärden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
