Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flolägrig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2061
Flore’ra—Flo’ssa.
2062
1865—71. F har mycket betydande
konsthantverk och konstindustri. 319 000 inv.
(1930). Litt.: A. Velander-Philip:
Florens, historia, stad, konst (1925).
Flore’ra (lat. flora’re). Bet. blomstra.
FIo’res. 1. ö bl. Azorerna. Omkr. 8 000
inv. 2. En av de små Sunda-öarna i Holl.
Ostindien, ung. så stor som Hälsingland,
med vulkaner upp till 2 382 m. ö. h. och
tropisk natur. Omkr. 300 000 inv.
Flo’res och Blanzeflo’r. En medeltida
riddardikt, urspr. en sengrek, roman, som
i sv. övers. (1312) utgör en av de s. k.
Eufemiavisorna. — F. bet. »blomma» och
B. »vitblomma».
Flore’tt (lat. flos = blomma). Ett slags
värja med smal, böjlig klinga och en
blom-liknande knapp (därav namnet) på
spetsen. Den användes vid undervisning och
tävling i fäktning.
FIoriano’polis. Huvudstad i staten Santa
Catharina i s. Brasilien. 41 000 inv. (1920).
Florida [flå’rrido]. Stat i s. ö. U. S. A.
ngt mindre än halva Norge. F. blev stat
i U. S. A. 1845. 468 000 inv. (1930), varav
omkr. % negrer. Huvudstad:
Talla-hassee. — Floridasundet, sundet
mellan Florida å ena sidan samt Cuba och
Bahamaöarna å den andra. —
Florida-strömmen, varm havsström genom
Floridasundet från Mexikanska viken;
utkommen i Atlanten uppgår den i
Golfströmmen.
Florida Keys [flå’rride kis]. Se Keys!
FlorFdeae. Se Rödalger!
Florile’gium (lat. flo’res = blommor och
le’gere = plocka). Bet. egentl.
blomstersamling; samling i allm.
Fiori’n (lat. flos = blomma). Urspr. ett
florentinskt guldmynt fr. 1200-talet med
en stiliserad blomma (lilja) på ena sidan,
som sedan efterbildades i flera länder. I
England bet. f. [uttal: flå’rrin] ett
2-shil-lingsmynt. Jfr Gulden!
FIori’st. Se Flora!
Florman, Gustaf Fredrik Carl,
f. 1886. Kapten, sedan 1926 verkställande
direktör i a. b. Aerotransport.
Floroglyci’n el. symmetrisk t r
i-o x i b e n s o’l, C3 H3(OH)3. En förening,
som uppstår genom smältning av vissa
hartser med kali. Dess saltsyrelösning
färgar lignin (träämne) rött och kan därför
användas för att igenkänna
trämassepap-per.
FLORSLÄNDA.
Fotografi.
Florsländor (Hemer obi’idce). En familj
S 1 ä n d o r med borst- el. pärlbandslika
antenner och långa
mer el. mindre
genomskinliga vingar,
försedda med
talrika tvärnerver.
Äggen äro skaftade
och fästas på blad
el. kvistar.
Förvandlingen är
ofullständig. Larverna
livnära sig främst
av bladlöss, varför
de kallas B 1 a
d-1 u s 1 e j o n. Det
viktigaste släktet är
Chry’sopa
(Stink-sländor), vars
flesta arter ha grön
el. rödaktig kropp
och tunna,
färgskiftande vingar.
Flos (lat.). Bet.
blomma.
Farmakologisk benämning
på torkade
blommor el. blomdelar.
Flo’skel (lat. flo’sculus = liten
blomma, grannlåt), plur. flo’skler. Prål och
svulstighet i tal och skrift,
vältalighets-blomster, meningslöst pladder. — F 1 o
s-k u 1 ö’s, grann, prålig, svulstig.
Flo’ssa (sydsv. dial. floss = lång, lös
lugg). Ett slags vävnad med rätsidan täckt
av ulltofsar av olika färger.
Flossavävna-der ha varit vanliga i Europa ända sedan
antiken och i Norden sedan bronsåldern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
