Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fibroin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1991
Fiddel—Fi’dji-öarna
1992
FICUS BENGALENSIS. Fotografi.
arter, alla träd, buskar el. lianer.
Utmärkande för släktet äro de mycket
egendomliga blomställningarna. De små,
vanligen enkönade blommorna sitta på
insidan av en ihålig, köttig, uppsvälld,
klot-el. päronformad kortgren (f i k o n).
Hå-ligheten mynnar utåt genom en av små
fjäll sluten öppning i fikonets spets. Det
mogna fikonet är således liksom t. ex.
smultronet en skenfrukt; de egentliga
frukterna (fikonkärnorna) äro
stenfrukter. — Till släktet f. höra många viktiga
gagnväxter. Mest känt är det vanliga f
i-konträdet (F. ca’rica). Dess hemland är
antagligen Mindre Asien. Sedan
urminnes tid odlas det i Medelhavsländerna och
numera även i andra subtropiska trakter.
I Sverige odlas det ibland i växthus. Det
har dels hanblommor, dels honblommor av
två slag, det ena med långa, det andra
med korta stift. Vissa träd ha endast
honblommor av det förra slaget, och endast
dessa kunna lämna mogna fikon. Andra ha
i fikonets övre del hanblommor, i den
nedre kortstiftade honblommor. Pollineringen
ombesörjes av ett slags små insekter,
fi-konsteklar, som lägga sina ägg i dessa
honblommor. När de sedan lämna fikonet
för att uppsöka ett nytt, äro de inpudrade
med frömjöl, som, när de eventuellt
krypa in i ett fikon med långstiftade
blommor (i vilka de icke kunna lägga sina
ägg), överföres till dessa. Fikonen mogna
2—3 gånger om året; de äro starkt soc-
kerhaltiga och torkade fikon utgöra en
betydande handelsvara. — B a n y
anträd e t (F. bengale’nsis) är egendomligt
genom sina talrika, tjocka, stamformade
luftrötter; ett enda träd kan skenbart
bilda en hel dunge. F. ela/stica
(Kautschukträdet) odlas ofta i boningsrum
under namnet fikus; den och en del andra
arter lämna kautschuk. De ostindiska
arterna F. lacci’fera och F. religio’sa lämna
gummilacka. Sykomoren (F.
sycomo’-rus) lämnar också ätliga fikon; av dess ved
gjorde de gamla egyptierna sina
mumiekistor.
Fide. Socken i Gotlands län (Gotl. s.
härad). 294 inv. (1931).
Fideikomi’ss (lat. fi’des = förtroende
och commi’ssum = överlämnat). En
testa-mentarisk stiftelse, varvid en viss egendom
tillfaller vissa personer (f i d e i k o
m-missa’rier), vilka i en bestämd
ordningsföljd äga rätt att besitta och bruka
egendomen ifråga, men ej sälja densamma.
Fide’lio. Opera av L. van Beethoven,
hans enda, med text av J. N. Bouilly
(1805, Sthlm 1832).
Fi’des (lat.). Bet. tro, trohet. — In
f i d e m, till bestyrkande av
trovärdigheten.
FFdias. Se Feidias!
Fi’dji-öarna. Britt, kronkoloni i Stilla
havet, best, av omkr. 250 öar, varav 80
bebodda, öarnas viktigaste naturalster äro
socker, kopra och bananer. 180 000 inv.
(1930), varav 5 000 europeer.
FIDJI-ÖARNA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
