- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / IV. Düna-Francesca /
1983-1984

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fetaliebröder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1983

Fettfena—Fettsot.

1984

Med blyoxid erhålles på samma sätt
plåster. — Fetthärdning, förvandling
av de i f. ingående omättade syrorna
(olje-syra, linoljesyra m. fl.) till idel mättade
syror (fettsyror), varigenom fettet blir
fastare och användbart t. ex. för stearin- och
margarintillverkning. F-h. sker vanl.
genom att fettet i smält tillstånd blandas
med finfördelad nickel eller palladium,
varefter en kraftig vätgasström inblåses i
massan. Under katalytisk inverkan av
nyssnämnda metaller upptaga då olje- och
linoljesyrornas molekyler vardera två
atomer väte. — Fettspjälkning,
sön-derdeln. av f. i fria fettsyror och glycerin.
F-s. kan ske genom inverkan av ett
enzym, 1 i p a’s, (det är dyl. f.-s., som äger
rum, när f. »härsknar») el. genom
behandling med överhettad vattenånga el. utspädd
svavelsyra. Så framställes s t e a r i’n, som
är en blandning av stearinsyra,
palmitin-syra m. fl. fettsyror.

Fettfena. Liten fena bakom ryggfenan,
som finnes hos vissa fiskar, t. ex. laxfiskar.
F. saknar strålar och består endast av en
hudflik.

Fettfågel (Steato’rnis caripe’nsis).
Egendomlig centralamer. fågel, som utmärkes av
ett tjockt fettlager under huden, vilket
under namn av guarachofett användes
av indianerna till lyse och matlagning. Se
bilden å föreg. sida!

Fetthjärta. F. kan bestå antingen i en
omvandling av hjärtmuskulaturen till
fettvävnad eller i en inlagring av fett i denna
muskulatur. I förra fallet orsakas det av
vissa blodsjukdomar el. av förgiftningar
(bl. a. alkoholism) samt av en del
infektionssjukdomar. Det senare slaget av f. är
en följd av stegrad fettbildn. i allmänhet.
Fettet träder i detta fall ej in i
muskelcellerna utan avlagras mellan dem liksom
i alla andra muskler. Härigenom försvåras
dock hjärtats arbete i ringa grad. De
hjärtbesvär, feta personer så ofta klaga över,
torde fastmera vara att hänföra till deras
tunga kropp och därmed sammanhängande
omständigheter. Jfr Fettsot!

Fettisdag. Tisdagen närmast efter
fast

lagssöndagen, fordom sista dagen före
fastetiden, på vilken man fick äta fet mat.
Jfr Fastlagen!

Fettlevcr. Abnorm ökning av fetthalten
i levern. Levern innehåller normalt fett i
växlande mängd. Vid allmän fetma på
grund av gödning eller bristande
kroppsrörelse upplagras fettet även i levern. Vid
åtskilliga sjukdomstillstånd, t. ex.
höggradig och långvarig blodbrist, kroniska
infektioner, ss. lungtuberkulos och förgiftningar,
skadas levercellerna och bli starkt
fetthal-tiga (fettdegeneration). F. utgör
alltså ej alls någon självständig sjukdom
utan är endast ett symptom på en onormal
fetthushållning i kroppen.

Fettläder. Vattentätt läder, som impreg-,
nerats med fettämnen.

Fettmott (Aglo’ssa pinguina’lis). En art
Mottfjärilar med gråaktiga vingar
och mörkare teckningar på framvingarna.
Vingbredden är omkr. 30 mm. Larven är
brun och glänsande och förekommer i
vist-husbodar, skafferier, hönshus o. d.

Fettsamlare. Apparat för tillvaratagan-i
de av fett ur avloppsvatten. F. är
nödvändig vid värdshus o. d. för att förebygga
alltför stor avsättning av fett i
avloppsledningarna.

Fettserien. Äldre namn på metanserien
el. acykliska föreningar.

Fettsot el. fetma, korpulens.
Alltför stark avsättning av fett i kroppens
olika delar, så att det allmänna
hälsotillståndet lider. Den normala kroppsvikten
kan växla inom vida gränser, men i
vanliga fall beräknas, att en person bör väga
lika många kg. som längden i cm
överskjuter 100, således för en längd av 170
cm 70 kg. F. kan bero på 1) hög diet i
förening med stillasittande levnadssätt, 2)
ärftliga anlag, 3) rubbningar i den inre
sekretionen hos framför allt sköldkörteln,
karakteriserad av en nedsatt förbränning
i kroppen, alltså minskat näringsbehov. I
första fallet motverkas f. genom stark
minskning av särskilt fettbildande föda
(smör, grädde, socker, choklad o. d.) samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/4/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free