Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1555
Domine’ra—Domprost.
1556
Domine’ra (lat. domina’re). Bet. härska,
ligga över; (inom musiken) ligga högre.
Dominika’norden. En munkorden,
grundad av spanjoren Dominicus (d. 1221), vars
syfte var kättarnas omvändelse. Den har
kallats »medeltidens frälsningsarmé».
Namnet dominica’nes sattes ofta i
förbindelse med Do’mini ca’nes (lat.), Herrens
(spår-) hundar. I Sverige började
domini-kankloster grundas redan på 1220-talet.
Dominika’nska republiken. Se Haiti!
Dominion [dåmi’njon] (eng. av lat.
domi’-nium = välde). Benämning på en britt,
koloni med självstyrelse. D. äro:
Cana-da, Australiska statsförbundet, Nya
Zea-land, Sydafrikanska Unionen samt
Irländska fristaten. Jfr Storbritannien!
Do’mino (it.). Bet. herre. 1. En lång vid
maskeradkappa, vars bärare också kallas
d. 2. Ett it. spel med små brickor, för 2—4
personer.
Do’minus (lat.). Bet. herre, beskyddare.
— D. t e’c u m, bet. Herren (vare) med dig.
— D. v o b i’s c u m, Herren vare med eder.
— D. n o’s ter Jesus Kristus, vår
Herre Jesus Kristus, förk. D. N. J. K.
Domitia’nus, Ti tus F 1 a v i u s, f. 51,
d. 96 e. Kr. Rom. kejsare (81—96), son till
Vespasianus. Han inskränkte senatens
makt, upprätthöll sträng ordning i den inre
förvaltningen och fullbordade den av
Clau-dius påbörjade erövringen av Britannien.
Han föll offer för en sammansvärjning och
mördades.
Domkapitel (lat. do’mus = hus och
capi’-tulum = kapitel). I den rom.-kat. kyrkan
den kår av präster, som tjänstgjorde vid
en biskops- el. domkyrka, ursprungi. för att
övervaka och högtidlighålla de stadgade
bönetimmarna, sedermera i egenskap av
stiftsstyrelse. Reformationen ersatte d. med
andra former för kyrkostyrelse, men den
sv. och anglikanska kyrkan bibehöll dem.
De sv. d., som fr. 1600-talet började kallas
konsistorier, utvecklades så småningom fr.
en kyrklig inrättning till en
lärareförsamling, och lekmännen kommo snart att
utgöra flertalet. I Sverige finnas f. n.
dom
kapitel i alla stiftsstäder. I Uppsala och
Lund är biskopen ordf, och professorerna i
teologi ledamöter. I övriga stiftsstäder är
biskopen ordf, och domprosten samt vissa
läroverkslektorer ledamöter. I Stockholm
finnas två domkapitel: hovkonsistorium
med överhovpredikanten som ordf., två ord.
hovpredikanter och Skeppsholms församl.
kyrkoh. som ledamöter samt Stockholms
stads konsistorium med ärkebiskopen el.
pastor primarius som ordf, och stadens
kyrkoherdar som ledamöter. Domkapitlens
uppgift är för närv. att avdöma disciplinmål
rörande den kyrkliga tjänsten i stiftet,
förrätta pastoralexamen, upprätta förslag till
besättande av prästerliga tjänster, öva
uppsikt över kyrkans egendom och handlägga
åtskilliga frågor rörande kyrkotjänsten och
skolväsendet i stiftet. — Namnet d.
sammanhänger med den urspr. seden, att
ledamöterna vid sina sammankomster läste ett
kapitel ur Bibeln.
Domkraft (tysk. Da’ume = hjulkugg).
Apparat för lyftning av tunga föremål, t.
ex. automobiler och järnvägsvagnar. Den
vanligast använda d. grundar sig på
skruvens princip.
Domkyrka (lat. do’mus = hus) 1. k a t
e-d r a’l (lat. ca’thedra = stol, näml,
biskopens). I allm. huvudkyrkan i ett
biskops-stift. — Domkyrkoråd, i Göteborg
och Lund den myndighet, som förvaltar
domkyrkans ekonomi. De övriga sv.
domkyrkornas ekonomi (utom i Luleå)
förvaltas av en domkyrkosyssloman,
som är präst och domkapitlets tjänsteman.
Domnarvet (fordom Domarvet av
domare och arv, arvegods). Industriort i
Kopparbergs län (St. Tuna socken) vid
Dalälven och B. J., sammanbyggd med
Borlänge köping. I D. ligger Sveriges största
handelsjärnverk, anlagt 1873—-1878, vars
årstillverkning uppgår till 130 000 ton
järnvaror (1931). Det sysselsätter 1200
arbetare och äges av Stora Kopparbergs
Bergslags a. b. 14 652 inv. (1931).
Domprost. I Sverige titel på
kyrkoherden i en domkyrkoförsamling, om den ej
är prebende åt biskopen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
