Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djupbergarter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1557
Djurkemi—Djäkne.
1538
km. Med D. i inskränkt bemärkelse menas
ön s. om Djurgårdsbrunnsviken och
Djur-gårdsbrunnskanalen (Valdemarsön). —
Djurgårdskommissionen. En
år 1910 tillsatt kommitté med uppgift att
förvalta och försälja de staten tillhöriga
områdena av Djurgården i Stockholm.
Djurkemi. Den gren av biokemien,
som sysslar med de kemiska ämnen, som
förekomma inom djurkroppen och de
kemiska reaktioner, som äga rum där.
Djurkol. Kol, som erhålles vid
upphettning av djurvävnader (slakteriavfall o.
dyl.). D. absorberar lätt gaser och
färgämnen och användes därför bl. a. vid
sockertillverkning för att rena de råa
sockerlösningarna. D. användes även som
medicin t. ex. för hundar, i vilkas magsäck
giftiga ämnen inkommit.
Djurkretsen 1. z o d i a’k e n (grek,
äo-dialco’s = djurkrets). De stjärnbilder, inom
vilka solens, månens och planeternas
skenbara banor befinna sig. D. består av V
ä-d u r e n (A’ries), O x e n (Ta’urus),
Tvillingarna (Ge’mini), Kräftan
(Cancer) , Lejonet (Le’o), Jungfrun
(Vi’rgo), Vågen (Li’bra), S k o r p i
o-nen (Sco’rpius), Skytten
(Sagitta’-rius), Stenbocken (Caprico’rnus),
Vattumannen (Aqua’rius) och
Fiskarna (Pi’sces). Denna indelning av
himlavalvet förskriver sig fr. de gamla
baby-lonierna långt före vår tidräknings början.
Djurriket. Den fundamentala skillnaden
mellan d. och växtriket kan sägas ligga
däri, att djuren hämta sin näring
uteslutande ur högt sammansatta organiska
ämnen, som de erhålla från levande el. döda
växter el. djur, medan däremot växternas
utgöres av rent oorganiska ämnen (vatten,
kolsyra och oorganiska salter). Djuren ha
dessutom vanl. (i motsats mot växterna)
förmåga att förflytta sig, och djurcellen
saknar vägg, medan däremot växtcellen
omges av en vägg (vanl. av cellulosa, hos
svamparna av k i t i’n). Åtskilliga växter
äro emellertid liksom djuren hänvisade till
organisk näring och över huvud taget är
gränsen mellan växter och djur, vad
beträffar de lägst stående grupperna, ganska
osäker. D. indelas på följande sätt:
I. Encelliga djur.
Provins 1. Urdjur (Protozo’a).
II. Flercelliga djur.
Provins 2. Kavitetsdjur 1. Celenterater
(Ccelentera/ta).
» 3. Tagghudingar (Echinode’rma).
» 4. Blötdjur (Mollu’sca).
» 5. Maskar (Ve’rmes).
» 6. Leddjur (Arthro’poda).
» 7. Manteldjur (Tunica’ta).
» 8. Ryggradsdjur (Vertebra’ta).
Djurröd. Socken i Kristianstads län
(Gärds härad). 690 inv. (1931).
Djursdala. Socken i Kalmar län (Sevede
härad). 950 inv. (1931).
Djursholm. Stad i Uppland, Stockholms
län, vid Stora Värtan, omkr. 10 km n. om
Stockholm, villa-
DJURSHOLMS VAPEN.
Baneret silver i rött
fält, rosorna röda i
silverfält.
och
trädgårdsför-stad till Stockholm
med högre enskilt
läroverk
(samskola). D. var urspr. ett
stort adelsgods i
ätten Banérs ägo
och såldes 1889 till
Djursholms a. b.,
som där började
anlägga en villastad,
vilken blev köping
1900 och stad 1914.
6 221 inv. (1931).
Djurö. 1. Socken i Stockholms län
(Värmdö skeppslag). 1 245 inv. (1931). 2.
Ö i Vänern, Värmland, med fyrplats och
mistsignalstation. 3. Halvö i Bråviken,
Östergötland, med kvarnanläggning,
tillhörig Kvarn a. b. J. G. Swartz.
Djäkne (grek. dia’konos = tjänare).
Äldre sv. benämning på gymnasist och
präst av lägre grad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
