Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diftong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1501
Difto’ng—Dijon.
1502
anlagd öppning och därmed skaffa
patienten luft. Behandling i tidigt stadium med
difteriserum ger oftast goda
resultat. Komplikationer på grund av
toxiner-nas spridning kunna dock uppstå i mera
elakartade fall och bli mycket farliga, som
hjärtsjukdom, förlamningar,
njurinflammation. Sjukdomen angriper mest barn i
åldern 2—10 år men även äldre.
Genomgången sjukdom skyddar ej för ny
infektion. D. sprides huvudsakligen genom
beröring med den sjuke, som kan vara
»bacillbärare» länge efter tillfrisknandet,
sällan medelbart genom mjölk o. d. —
Difteriserum 1. antidifteriserum,
serum av hästar, på vilka insprutats
dif-teritoxiner och som innehåller a n t
i-t o x i n e r mot difteri i stor mängd.
Difto’ng (grek. di’ftongos =
dubbelljudande). Två vokaler, som i uttalet
sammansmälta till en stavelse, t. ex. i första
stavelsen i »auktion».
Digelpress. Se Tryckpress!
Digerdöden (fsv. digher = stor) 1.
svarta döden. Sv. benämning på den
pestepidemi, som i mitten av 1300-talet
härjade i Europa och som kom till Sverige
år 1350, där omkr. Vs av befolkningen lär
ha blivit dess offer.
Digestio’n (lat. dige’rere = fördela). Bet.
matsmältning. — D i g e s t i’b e 1,
smält-bar. — Digest i’v, med matsmältningen
sammanhängande.
Digita’lis. Växtsläkte (fam.
Scrophula-ria’ceoe). 1). purpu’rea (Fingerborg
s-blomma) finnes vild i s. v. Sverige och
odlas ofta som prydnadsväxt. — D. har
använts inom medicinen i över 150 år
och utgör alltjämt vårt förnämsta medel
vid hjärtsjukdomar. Dess verkan på
hjärt-muskulaturen och hjärtats nervapparat är
bunden vid ett flertal i örtens blad
förefintliga glykosider, främst digitoxinet.
Digitigra’d (lat. di’gitus — tå och
gra’dus = steg). Bet. tågångare.
Dignite’t (lat. di’gnitas = värdighet).
1. Inom matematiken bet. för en produkt
DIGITALIS PURPUREA.
Fotografi.
av lika faktorer. Med första d. av 2
menas talet 2 självt, med andra d. 2X2,
tredje d. 2X2X2 o. s. v. Andra d. av talet
a tecknas a2, tredje a3 o. s. v. I st. f.
ordet d. användes numera oftare uttrycket
p o t e’n s. 2. Värdighet, äreställe.
Dignitä’r (lat. di’gnitas = värdighet).
Innehavare av ett högre kyrkligt 1.
världsligt ämbete.
Digy’nia (grek, di = dubbel och gyne’ =
kvinna). En inom många klasser i
Linnés sexualsystem förekommande ordning,
utmärkt av två pistiller i varje blomma.
DFi 1. d i, d e’i (lat.). Bet. gudar. — D.
maj o’r e s, de högre gudarna, romarnas
bet. för äldre och förnämare
gudomligheter. — D. min o’r e s, de lägre,
underordnade gudarna.
Dijon [disjå’n]. Vinhandelsstad i ö.
Frankrike (dep. Cöte-d’Or), gammal
kulturstad med universitet och en mängd
byggnadsverk fr. olika tidevarv. D. var
huvudstad i hertigdömet Burgund
(Bour-gogne). 84 000 inv. (1926).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
