Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diagonal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1483
Diagona’1—Diale’ktisk teologi.
1484
beskrivning, som särskiljer en art 1.
artgrupp från andra.
Diagona’1 (lat. diagona’lis av grek.
dia’ = genom och. goni’a — vinkel).
1. Rät linje, som förbinder två ej
bredvid varandra liggande hörn av en
rät-linjig figur. Ordet användes även som
adj. med motsv. bet. 2. Tygsorter, där
särskilt framträdande linjer bilda 45
graders vinkel med varptrådarna.
Diagra’m (grek, dia’ gramma =
geometrisk figur). Grafisk framställning som i st.
f. och åskådligare än en tabell visar,
på vad sätt en viss storhet är
beroende av en annan. D. framställes
antingen i form av en utjämnad 1.
bruten kurva 1. med bredvid varandra
ordnade staplar. D. användas numera i
stor utsträckning såväl inom tekniken och
naturvetenskaperna som inom statistiken.
Inom den senare vetenskapen kunna de
ibland göras populärare, genom att man
låter de olika storheterna utgöras av
figurer i st. f. staplar.
Diaguitakulturen [diagi’ta-].
Indiankultur i nuvarande n. v. Argentina, utdöd
mycket snart efter Amerikas upptäckt.
Arkeologiska fynd av lerkärl och andra
föremål från denna kultur visa, att den varit
starkt påverkad från inkakulturen i väster,
samtidigt som den är mycket speciell.
Ett annat namn på d. är efter en av
huvudgrupperna calchaquikulturen [-[kaltja-ki’-].-] {+[kaltja-
ki’-].+} Se Indianer!
Diako’n (grek. dia’konos = tjänare).
Kyrkotjänare, vilkas uppgift inom den
älsta kristna kyrkan var att bistå
församlingens fattiga och sjuka men som
senare fingo en mängd andra åligganden
och räknades till prästerskapet. De prot.
kyrkorna ha d., vilka liksom de
ursprungliga d. ägna sig åt praktisk
barmhärtig-hetstjänst inom församlingarna. —
Diako n i’s s a är en kvinnlig d. — Inom sv.
kyrkan verkar Svenska kyrkans
diakonistyrelse för utbildning
av d. Sådana anstalter äro
Diako-niss anstalten å Erstai
Stock
holm, grundad 1851,
Samariterhem-m e t i Uppsala, grundat 1893, Svenska
Diakonissanstalten å Stora Skön,
dal i Stockholm, grundad 1898, och
Svenska kyrkans 1 e k mannasko 1 a i
Sigtuna, grundad 1922.
Diakoni’ssa. Se Diakon!
Diakonissanstalten å Ersta. Se
Diakon!
Diakri’tiska tecken (grek. dia’krisis av
diakri’nein = särskilja). Benämning på
skrivtecken, som användas för att angiva
särskilt uttal av en bokstav (punkter,
streck, ringar, hakar o. dyl.), t. ex. ringen
över a, som skiljer å från a).
Diale’kt (grek. dia’lektos). Bet. munart,
bygdemål, folkmål. Se Folkmål!
Dialekti’k (grek, dialektike’ av
diale’-gein = tala, dryfta). Bet. egentl.
konsten att samtala. Såsom filosofisk term
har d. olika betydelser. 1. I antik
filosofi logiskt tänkande för att uppnå
en klar, begreppsmässig kunskap om
en sak. 2. Under medeltiden logik över
huvud taget. 3. Inom Hegels och hans
efterföljares filosofi den tankeprocess,
varigenom ett begrepp på grund av sina inre
motsägelser med nödvändighet övergår i
ett annat begrepp. Härigenom uppstår
ett system av sinsemellan
sammanhängande begrepp. 4. Debatteringskonst; ofta i
nedsättande bet. spetsfundighet. — D i
a-1 e’k t i k e r, person, som sysslar med
dialektik; spetsfundig person, en som är säker
i debatten. — D i a 1 e’k t i s k, adj. av
dialektik el. dialekt, t. ex. dialektisk
färdighet, färdighet i
debatteringskonst.
Diale’ktisk teologi. En nutida teologisk
riktning, som starkt hävdar den absoluta
motsatsen mellan Gud och värld. Den
anknyter till Kierkegaards betonande
av det paradoxala i kristendomen och
anser det stora felet i 1800-talets
teologi vara, att den i Schleiermachers
anda alltför mycket byggt på den
religiösa erfarenheten. Detta drager ned
religionen på det mänskligas plan. Bland d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
