- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / III. Calceolaria-Dyn /
1421-1422

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dawson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1421

Débauche—Debye.

1422

strida). Bet. meningsutbyte, i allm. i en
större församling.

Débauche [debå’sj] (fransk.). Bet.
oordentligt levnadssätt, utsvävning.

De Beers Consolidated Mines Limited
[de birs kånsålide’jtid majns li’mmitid].
Ett av Syd-Afrikas största
diamantgruv-bolag, vars aktier noteras på ett flertal
börser och äro ett begärligt
spekulations-papper. B:s tillgångar bokfördes 1930 i
13% mill. p. st. (c:a 245 mill. sv. kr.).
B. tillhör sedan 1930 den sydafrikanska
diamantkartellen Diamond Corporation
med en kapitalinsats på 2V2 mill. p. st.

Debenture [dibe’ntjo] (eng.). Bet.
obligation, skuldbrev. Man får skilja mellan
d. med fast ränta, motsvarande sv.
obligationer av vanlig typ och d. med växlande
avkastning, s. k. participating [-[pati’ssi-pe’jting]-] {+[pati’ssi-
pe’jting]+} (= deltagande i vinsten)
deben-tures, t. ex. Kreuger & Tolls participating
d., som ha samma avkastning som aktierna
i företaget.

De’bet (lat. debe’re = vara skyldig). Bet.
han är skyldig. Bokföringsterm, som
urspr. bet. den bokförandes fordran. —
Debet s ald o, differens med vilken
’debet-posternas summa överstiger
kreditposternas. — Debetsedel, skattsedel, som
stat el. kommun utfärdar, och som den
skattskyldige mot utmätningstvång skall
betala. — Debetsida, kontosida på
vilken alla debetposter bokföras. — D e b
i-t e’r a, bokföra en post på ett kontos
debetsida. — D e’b i t o r, person som är
skyldig, gäldenär.

Debierne [dsbiä’rn], André Louis, f.
1874. Fransk kemist, som bl. a. upptäckt
det radioaktiva ämnet aktinium.

Debi’1 (lat. de’bilis — orkeslös). Inom
psykologien benämning, som avser viss
grad av intellektuell efterblivenhet. Jfr
Intelligens! — Debilit e’t, subst.
av d.

Debo’ra. Sierska i Israel, som samlade
sitt folks stammar till avgörande kamp
mot kananéerna. Efter segern sjöng hon

en segersång, D:s segersång, som
återfinnes i Dom. 5., anses vara en av den äldre
hebreiska poesiens skönaste dikter.

Debreczen [dä’brätsän]. Handelsstad i ö.
Ungern, centrum i ett stort pustaområde,
med universitet och flera högre
läroanstalter. 109 000 inv. (1928), varav 70 %
reformerta.

Debs, Eugene Victor, f. 1855, d.
1926. Amer. socialist och arbetarledare. D.
organiserade 1893 Amerikanska
järnvägsmannaförbundet och var en tid dess
ordförande. 1897 anslöt han sig till
socialismen och var vid fem presidentval
uppställd som socialisternas kandidat. D. var
ivrig pacifist, dömdes 1918 till 10 års
straffarbete för brott mot spionerilagen och blev
under sin fängelsetid en sista gång
uppställd som presidentkandidat. Har
benådades 1921 av president Harding.

Debussy [dobyssi’], Claude Achille,
f. 1862, d. 1918. Fransk impressioinstisk
tonsättare. I harmoniskt avseende går
D. sina egna vägar och blir en förnyare.
Särskilt hans sånger visa en stark poetisk
uppfattning. Bl. D :s tonsättningar märkas
operan Pelléas et Hlélisande (1902, Sthlm
1926), orkesterverk, Prélude å l’aprés-midi
d’un faune (1892) o. a., kammarmusik,
pianostycken och sånger. Led. av Mus. ak.

Debu’t (fransk.: deby’] (fransk, débuter
= göra första kastet i ett spel). En
författares, skådespelares e. d. första
uppträdande inför allmänheten. — Debut e’r a,
uppträda för första gången. — D e b
u-t a’n t, en som debuterar.

Debye [deba’j], Peter, f. 1884.
Holländsk fysiker, prof, i Leipzig. D. har bl. a.
påvisat och kvantteoretiskt förklarat det
viktiga förhållandet, att ett fast ämne
med en atom i molekylen vid låga
temperaturer har ett specifikt värme, som är
proportionellt mot absoluta temperaturen
(D:s T3-lag — läs: te-tre-lag). Vidare är
hans namn knutet till en mycket använd
metod att utröna kristalloida ämnens
byggnad med röntgenstrålar (D.-S c h e r-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:44:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/3/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free