Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Celebes-sjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1157
Cele’bes-sjön—Cele’st mekanik.
1158
FLICKA FRÅN CELEBES.
Foto: W. Kaudern.
kaner med toppar upp till 3 425 m. ö. h.
C. är rikt på mineral: guld, järn,
nickel och stenkol. På C. finnas en del större
floder och sjöar. Klimatet är ett tropiskt
monsunklimat. Vegetationen
karakteriseras av regnskog på för nederbörd utsatta
bergssluttningar och savanner i
regnskyd-dade dalgångar. Växtvärldens viktigaste
alster äro förutom en del värdefulla
trädslag ris, kaffe, kokos, kakao och en del
kryddor. Plantagekulturen är under
utveckling. Av djur finnas apor, pungdjur,
hjortsvin m. fl. andra för
övergångsområ-det mellan den asiatiska och australiska
faunan utmärkande arter. Befolkningen
består huvudsakligen av malajer samt ett
fåtal europeer och kineser m. fl. 3 400 000
inv. (1926). De viktigaste städerna äro M
a-k a’s s a r och Men a’d o. C. består av
två holl. förvaltningsområden. — C.
upptäcktes av portugiser 1512, men de
undanträngdes sedermera av holländarna, som
nu äga ön. Litt.: W. Kaudern: I Celebes’
obygder (1921).
Cele’bes-sjön. Ett mer än 5 000 m djupt
bihav till Stilla havet, mellan Celebes,
Borneo och Filippinerna.
Celentera’ter. Se Coelenterata!
Cele’st (lat. ca/lum = himmel). Bet.
himmelsk, hörande till himlavalvet 1. befintlig
i världsrymden.
Cele’sta (fransk, céleste = himmelsk). Ett
av fransmannen A. Mustel år 1886
uppfunnet klaverinstrument för orkester, i vilket
strängarna ersatts av olika stämda
stålstavar. C. har införts i orkestern av bl. a.
Tjajkovskij, Puccini och R. Strauss.
CelestPn (lat. coe’lum = himmel).
Mine-raliskt strontiumsulfat (SrSCU), ofta blått
till färgen.
CelestPn. Författarnamn för B e y r o n
Carlsson.
Cele’st mekanik el.
himmelsmeka-n i k (lat. coele’stis = himmelsk). Den gren
av astronomien, som undersöker
himlakropparnas rörelse genom rymden och
ro-tationsförhållanden, de allmänna
mekaniska lagar, som reglera dessa, samt
himlakropparnas form, massor och
massfördelning. C. är närmast en gren av
matematiken, men problemets formulering och
dess tillämpningar betinga dess
hemortsrätt inom astronomien. Då c. m.
framförallt bygger på den Newtonska
gravitationslagen, benämnes den ofta g r a v i t
a-tionsastronomi. C. räknar sin
egentliga uppkomst från J. K e p 1 e r s
upptäckt av de tre rörelselagarna för
solsystemets kroppar, vilka lagar sedan lågo
till grund för I. N e w t o n s deduktion
av den allmänna gravitationslagen.
Genom denna sköt studiet av c. en mycket
stark fart och det omfattande problemet
att, med utgångspunkt från den enkla
gravitationslagen, beräkna
himlakropparnas verkliga och skenbara rörelser och
konfrontera resultaten med iakttagelserna
har utförts av en rad av matematiker och
astronomer, bland vilka må nämnas:
Euler, Lagrange, Laplace, Clairaut J. C.
Adams, Newcomb, Poincaré, Hill, Gyldén,
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
