Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Båglampor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Bäckahästen—Bältdjur.
1068
Bäckahästen. 1. I s. Sverige vanl.
benämning på näcken, som enl. folktron i en vit
hästs gestalt visar sig vid vattendrag. 2.
Skånskt sagospel av A. Österling med
musik av K. Atterberg (Sthlm 1925).
Bäckaskog. Kungsgård i Kiaby socken
(Kristianstads län), känd för sin
naturskönhet. De älsta byggnaderna stamma från
ett kloster, som anlades där på 1200-talet
och upphävdes vid reformationen.
Bäcke. Socken i Älvsborgs län (Vedbo
härad). 957 inv. (1931).
Bäckebo. Socken i Kalmar län (N. Möre
härad). 1 945 inv. (1931).
Bäcken. 1. Bet. inom medicinen den
gördel, som bildas av höft-, sitt- och
blygdbenen samt det opariga korsbenet. B. delas
i stora bäckenet, den övre,
skålformiga del, som bildas av de bägge
höftbens-vingarna samt övre delen av korsbenet, och
lilla bäckenet eller bäckenhålan.
Stora b. innehåller tarmslyngor, lilla b.
urin- och könsorgan samt ändtarmen.
Kvinnans b. är lägre, bredare och rymligare än
mannens, och den kanal, som bildas av
lilla b., är större, isynnerhet på bredden.
Genom engelska sjukan i barndomen kan
bäckenförträngning uppstå,
vilket kan försvåra 1. omöjliggöra fostrets
gång genom bäckenkanalen vid förlossning.
Ett b. liknande människans finnes hos alla
däggdjur utom valarna. Hos pungdjuren
tillkomma ytterligare de s. k. pungbenen. 2.
B. (tysk. Becken, fransk, cymbales, it.
piatti). Bet. inom musiken ett
slaginstrument, bestående av två runda i mitten
svagt skålformiga metallskivor.
Bäckenmått. Avstånd mellan vissa
punkter å bäckenet. Efter b. kan man bedöma,
huruvida bäckenförträngning föreligger. Se
Bäcken!
Bäckseda. Socken i Jönköpings län (östra
härad). 966 inv. (1931).
Bäckström I. Per Johan E d var d B.,
f. 1841, d. 1886. Skald, red. för »Post- och
Inrikes Tidningar». B. var medlem i
Namnlösa sällskapet och gjorde sig först bemärkt
som lyriker. Han har även författat
lustspel (Evas döttrar) och historiedramer från
Vasatiden (Fången på Kallö m. fl.). II.
Helge Mattias B., f. 1865. Mineralog
och politiker, prof, vid Sthlms högskola
(1908—14), socialdem. led. av F. K. 1912
—21, riksgäldsfullmäktig 1924—1929.
Bägge Sicilierna. Se Neapel!
Bäl. Socken i Gotlands län (Gotl. n.
härad). 225 inv. (1931).
Bälaryd. Socken i Jönköpings län (N.
Vedbo härad). 866 inv. (1931).
Bälg. Bet. inom musiken den apparat
varigenom förtätad luft tillföres vissa
instrument, ss. orgel, harmonium, positiv,
dragspel.
Bälinge. 1. Härad i Uppsala län. 2.
Socken i B. 1. 1 929 inv. (1931). 3. Socken i
Södermanlands län (Rönö härad). 1 022 inv.
(1931). 4. Socken i Älvsborgs län (Kullings
härad). 346 inv. (1931).
Bällefors. Socken i Skaraborgs län
(Vadsbo härad). 778 inv. (1931).
Bält. Se B el t!
Bältdjur. Amerikansk däggdjursfamilj av
ordningen Edenta’ta (Tandfattiga). B.
utmärkas av ett hudpansar, bildat av
ben-plåtar, täckta med horn; endast undersidan
och benens insidor äro hårklädda. Somliga
kunna rulla ihop sig, då de anfallas.
Tänderna sakna emalj och äro likformiga,
cylindriska. Tårna ha starka grävklor, och b.
leva i gångar i jorden. De äro nattdjur och
allätare. En hel del fossila arter äro även
kända. De nu levande b. kunna indelas i
två grupper: Egentliga b.
(Dasypo’-didoe) och Sköldsorkar (Clamydo-
LÅNGSVANSAD BÄLTA. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
