Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buschmän ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Bu’tlerov—By.
1056
angrepp mot den eng. puritanismens
avigsidor. II. Samuel B., f. 1835, d. 1902.
Eng. förf, av satirisk läggning, Bernard
Shaws läromästare. Bland hans
samhälls-satiriska arbeten märkas Ereiohon (1872,
omvändn. av det eng. ordet nowhere =
ingenstans) och The way of all flesh (1903,
sv. övers. Alla dödligas väg, 1928), som
är riktad mot en konventionellt religiös
uppfostrans vådor.
Bu’tlerov [-off], Aleksandr M
i-chailovitj, f. 1828, d. 1886. Rysk
kemist, som i hög grad bidragit till den
moderna strukturkemiens utveckling.
Bu’tomus. Växtsläkte (fam. Butoma’cece).
B. umbella’tus (Blomvass) är en
vattenväxt med smala, trekantiga blad och
ljusröda blommor, som sitta i en flocklik
blomställning. Roten är rik på stärkelse
och har därför förut använts till nödbröd.
Butong. Se B o e t o n!
Butte [bjot]. Fabriksstad i n. v. U. S. A.
(Montana), centrum i ett rikt gruvdistrikt.
40 000 inv. (1930).
Buttle. Socken i Gotlands län (Gotl. n.
härad). 329 inv. (1931).
Butts [batts] 1. buttläder. Den bästa
sorten av eng. sulläder.
Buty’l. Atomgrupp (radikal) av
sammansättningen C4 H9.
Buxbom (lat. bu’xus och medellågt. bom
= träd). Se B u x u s!
Bu’xhcevden [-hövden], Fredrik
Vilhelm von, f. 1750, d. 1811. Rysk
fältherre, greve, en av den ryska härens
överbefälhavare i slaget vid Austerlitz och
överbefälhavare för den ryska armén vid
fälttåget i Finland 1808, då han även
utsågs att sköta förvaltningen av de
erövrade områdena. Han föll i onåd hos
kej-sar Alexander och tog avsked fr. sin
tjänst s. å.
Buxtehude [bu’kstehude], D i d e r i k, f.
1637, d. 1707. Dansk tonsättare och
orgelvirtuos, en av Sebastian Bachs stora
föregångare, vars märkliga orgelkompositioner
(koralförspel, fugor m. m.), kyrkokantater,
motetter m. m. först under senare tid
upptäckts och vunnit beaktande. Av B. äger
Uppsala universitetsbibliotek synnerligen
värdefulla samlingar.
Buxton [baxtn]. Stad och berömd
badort i mell. England (grevsk. Derbyshire).
Omkr. 15 000 inv.
Bu’xus (B u x b o m). Växtsläkte (fam.
Buxa’cece). Bladen äro läderartade och
övervintra. B. sempervi’rens (Vanlig
buxbom), förekommer vild i s. Europa
och Orienten samt hos oss odlad och
förvildad. Virket är tungt och hårt och
användes till svarveri- och träsnideriarbeten.
B. innehåller en alkaloid, b u x i’n, som
förr använts som surrogat för kinin.
Buys-Ballot. Se B u i j s-B a 11 o t!
Buza’u 1. B u s e o. Stad i s. ö. Rumänien.
30 000 inv.
By. 1. En samling gårdar på
landsbygden, vilka genom närbelägenhet,
ägoblandning 1. annan gemenskap i viss mån
utgöra en enhet. Urspr. betydde b. bostad,
sedermera även gård. I danskan och
norskan betyder b. stad; b. heter där landsby.
Bebyggelse i form av b. har varit
förhärskande i vårt land, med undantag av
Bohuslän, Dalsland och Värmland samt
Gotland och sent uppodlade trakter av
Norrland. — Den urspr. samhörigheten inom b.,
bysamfälligheten, hade sin grund i att
ägorna delvis voro gemensamma 1.
brukades allenast med nyttjanderätt. Till varje
gård hörde en, vanl. inhägnad tomt (i
Skåne och Danmark »toft»), som utgjorde
grundvalen för gårdens andel i b. (»Tomt
är tegs moder»). Åkerjorden,
byamar-k e n, var efter läge och godhet uppdelad
i skiften 1. gärden, vilka i sin tur
delades i t e g a r, en för varje gård. —
B:s uppdelning i mera åtskilda gårdar har
medfört stora förändringar ifråga om
landsbygdens utseende samt befolkningens
levnadsförh. och tänkesätt. Jfr Skifte!
By. 1. Socken i Kopparbergs län
(Folka-re härad). 5 483 inv. (1931). 2. Socken i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
