Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Braunit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
967
Brauni’t—Breecia.
968
tyska riksdagen 1920, var 1918—21
preussisk jordbruksminister och har från 1920
varit statsminister. B. är en av ledarna
inom Tysklands socialdemokratiska parti.
IV. Felix B., f. 1885. Tysk förf., bl.
vilkens arbeten märkes diktsamlingen Das
innere Leben (1925) och romanen Der
unsichtbare Gast (1924).
Brauni’t. Mineral, bestående av en
manganoxid av sammansättning M112O3.
Braunsberg. Stad i Tyskland i ö.
Preussen (prov. Ostpreussen), som tillhört
Sverige 1626—35, 1659—60. 14 000 inv. (1925).
Bra’unschweig [-sjvak]. 1. Land
(republik) i n. delen av förbundsrepubliken
Tyskland, f. d. hertigdöme, best, av 9 fr.
varandra skilda områden (enklaver)
tillsammans ngt mindre än Dalsland. 1/2 mill.
inv. (1925), de flesta protestanter. 2.
Huvudstad i B. 1, med betydande industri och
flera medeltida byggnadsminnesmärken.
148 000 inv. (1927).
Braut-Anund 1. B r ö t-A n u n d. Se
Anund!
Brava’d (fransk, brave = tapper). Bet.
skryt, översitteri, hjältedåd i ironisk
mening. — B r a v e’r a, skrodera, skryta.
Bravais [-vä’], Auguste, f. 1811, d.
1863. Fransk naturvetenskapsman, prof,
i fysik i Paris. Under en expedition till
nordl. trakter 1838—40 gjorde B.
märkliga rön angående norrskenet och
landhöjningen.
Bra’vo (it.). Bet. tapper, duktig, bra. 1.
Allmänt bifallsrop (superlativ b r a v
i’s-s i m o). 2. En person som låter leja sig
för lönnmord m. fl. dylika dåd.
Bravu’r (it. bravu’ra — tapperhet).
Glänsande utförande, särskilt om ett
musikstycke. — B r a v u’r a’r i a, aria i vilken
sångaren har tillfälle att lägga i dagen sin
tekniska färdighet.
Braxen (germ. brehwan = glänsa)
(A’bramis). Fisksläkte av fam. K a r
p-f i skar [fiyprioi’deoe). Nosen skjuter
framom underkäken. Analfenan är
avsevärt längre än ryggfenan. Släktet har i
BRAXEN.
Fotografi.
Sverige fyra arter: Vim ma (A. vi’mba),
med olivbrun rygg, bakom ryggfenan
kö-lad, Faren (A. fare’nus), med gröngrå
rygg och 37—44 strålar i analfenan,
B j ö r k n a (A. bli’cca) med olivgrön rygg
och 24—26 strålar i analfenan, och den
egentliga Braxen (A. bra’ma) med
ryggen bakom ryggfenan rundad samt 26—
30 strålar i analfenan. Den egentliga b.
har växlande färg, når en vikt av 6 kg och
är den enda av någon betydelse som
matfisk. Den lever i stora stim, helst i sjöar
med gyttjebotten och rik växtlighet.
Lektiden är maj—juni. Den kan lätt odlas.
Braxengräs. Se I s 0 e t e s!
Brazos [bra’sås]. Flod i Texas, U. S. A.,
som flyter till Mexikanska viken från
Llano estacado; längd omkr. 1 450 km och
segelbar omkr. 500 km.
Brazza [bra’tsa]. ö i Jugoslavien, den
största av de Dalmatiska öarna, 395 kvkm
(ngt större än Orust). Omkr. 20 000 inv.
Brazza [brasa’], Pierre Paul F. C.
S. d e, f. 1852, d. 1905. Fransk
forskningsresande (Afrika), organisatör och
kolonisatör i Franska Kongo, där han anlade
staden Brazzaville vid Kongo-floden,
varest sedan 1911 en av Sv.
missionsförbundets missionsstationer är belägen.
Breared. Se Bredare d!
Breccia [bre’ttja] (it. av fornt, br ebban,
tysk, brechen — bräcka, bryta). En sådan
bergart, som består av skarpkantiga
styc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
