Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boktryckarkonst - Bol, Ferdinand - Bola - Bolag - Bolander, Carl-August - Bolero - Boleslav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Bol—Bo’leslav.
868
rörliga typer uppfanns i Europa c:a 1440;
i Kina var den känd redan på 1000-talet.
Som dess uppfinnare anses vanligen
tysken Johann Gutenberg. Man har
emellertid från holländsk sida bestritt detta och
i stället tillskrivit holländaren Laurens
Janszoon Coster i Haarlem äran av
uppfinningen. I varje fall var Gutenberg den,
som uppfann konsten att gjuta typerna i
ett enda tempo. För detta ändamål
konstruerade han ett särskilt gjutinstrument
och möjliggjorde därigenom uppfinningens
utnyttjande. Gutenberg grundade ett
tryckeri i Mainz och utgav 1445 sin
första bok (den tyska Sibylleboken); kort
därefter tryckte han en latinsk
grammatik. Hans mest bekanta tryckalster, den
s. k. 42-radiga 1. Mazarinska bibeln,
utkom i två stora folioband år 1455. C:a
40 exemplar äro numera kända av detta
verk. Är 1462 härjades Mainz av en
eldsvåda, och de där befintliga tryckerierna
brunno ned. Boktryckargesällerna måste
söka sig arbete på annat håll, vilket
bidrog till boktryckarkonstens snabba
spridning. I Rom upprättades ett tryckeri
1465 och ett i Paris 1470. Att b. så sent
vann insteg i Paris, som var en av tidens
viktigaste universitetsstäder, berodde på
det hårdnackade motstånd, som restes från
avskrivare och illuminatorer, vilka sågo
sitt näringsfång hotat. Till Sverige kom
b. år 1483 med tysken Johann Snell från
Lybeck, vilken inkallades för att trycka
ett missale åt ärkestiftet. Under arbetet
härpå tryckte han för egen räkning ett par
böcker, nämligen en liten latinsk
grammatik (Remedius, Magister que pars) och en
fabelsamling: Dialogus creaturarum
op-time moralizatus (se d. o.). Av
grammatiken, som torde vara den första i vårt land
tryckta boken, är endast ett fragment
bevarat. Av den senare, daterad 20 dec. 1483,
finnas sex exemplar kvar, därav två
fullständiga. B:s tidigaste alster, de före år
1500 tryckta böckerna, kallas
inkunabler 1. paleotyper (se Inkunabel!)
Litt.: Svend Dahls Bibliotekshandbok, utg.
av S. E. Bring (del 1 1924—25).
Bol (fsv.). Bet. boställe, gård, hemman.
Bol, Ferdinand, f. 1616, d. 1680.
Nederländsk målare av porträtt samt
mytologiska, religiösa och historiska ämnen, en av
Rembrandts förnämsta lärjungar.
Bo’la (sp.). Ett slags kastlina, använd av
Syd-Amerikas indianer. B. består av långa
remmar (upp till 40 m) med sten- el.
järnkulor i ändarna och användes
företrädesvis vid jakt.
Bolag (fsv. bolagh =
egendomsgemen-skap). En på särskilt sätt tillkommen
sammanslutning för ekonomisk
verksamhet. I sv. rätt skiljer man emellan fyra
huvudslag av b.: enkelt b.,
handelsbolag, kommanditbolag och
ak-tiebolag. (Se dessa uppslagsord!)
Bolander, C a r 1-A u g u s t, f. 1888.
Litteraturkritiker och förf., medarbetare i
»Dagens Nyheter». Bland hans
skönlitterära arbeten märkas Georg Vrede (1917),
Hotell Europa (1919) och Den dolde guden
(1929).
Bole’ro. Sp. pardans i 3/4 takt, utbildad i
slutet av 1700-talet. B. dansas till
kastanjetter och med stumt spel. Rent
musikaliskt skiljer sig B. på intet sätt fr.
polo-näsen.
Bo’leslav. I. Namn på 3 hertigar av
Böh-men under den äldre medeltiden. II. Namn
på 5 polska konungar under medeltiden, av
vilka B. I (992—1025) anses som det polska
rikets egentlige grundläggare.
KARL-JOHANSSVAMP (BOLETUS EDULIS).
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
