Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodbok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Blodbok—Blodförgiftning.
812
RÖDA BLODKROPPAR (förstorade) hos a:
människa, b: kamel, c: snok, d’, d”: olm,
e: rocka, f: nejonöga. n; blodkroppens
kärna.
binet är ljusare, och därav beror det
arte-riella blodets ljusare färg. De röda
blodkropparna sakna hos människan och
däggdjuren kärna. De bildas under normala
förhållanden företrädesvis i den röda
benmärgen, och deras livslängd är ganska kort (3
—4 veckor). Vid vistelse i bergstrakter, där
lufttrycket är mindre, ökas deras antal
hastigt. Om de röda blodkropparna i en
människas kropp lades intill varandra, så
skulle den så bildade kedjan räcka nära
halvvägs till månen 1. över 4 ggr runt
jordklotet. Vita blodkroppar
(leukocy’-ter) finnas av flera olika slag, samtliga
färglösa och försedda med cellkärna. De
flesta äro rörliga, försedda med stor
plasmamassa och likna amoebor
(»vandrarcel-ler»); andra äro orörliga och bestå av
nästan endast kärna (lymfocy’ter). De vita
VITA BLODKROPPAR (förstorade)
hos a: människa, b: kräfta. n.- =
blodkroppens kärna.
blodkropparna ha förmåga att »uppäta»
bakterier och döda celler. Det var, som
flyter ur ett infekterat sår, består av döda
vita blodkroppar, som uppätit bakterier.
Deras antal är normalt en vit på 500 röda
blodkroppar men ökas vid infektioner. Det
kan även ökas vid en del sjukdomar (se
Leukemi!). Utom dessa slag av
blodkroppar finnas även i b. små, färglösa,
platta kroppar, blodplättar, vilkas
betydelse ännu ej fullständigt har klarlagts.
De torde dock spela en viss roll vid blodets
koagulation. Angående igenkänning av b.
av olika slag se Precipitin! Litt.: R.
Fåhraeus: Blodet i läkekonstens historia
(1924).
Blodbok. En varietet av den vanliga
boken, utmärkt genom sina röda blad.
Blodbrist. Se Anemi!
Blodcirkulation. Se Blodomlopp!
Blodfläckar. Igenkänning av b. har
särskilt på senare tid, då metoderna allt mer
fullkomnats, fått stor rättsmedicinsk
betydelse. Enklast igenkännas b. vid
mikroskopisk undersökn. på blodkropparna, men
detta är möjligt endast om de äro mycket
färska, dessutom kan blod påvisas med
spektralanalys på grund av sitt
säregna absorptionsspektrum. Uppvärmes
vidare det misstänkta ämnet med koksalt och
isättika, bildas av blod under mikroskopet
lätt igenkännliga h ä m i’n kristaller.
Från vilket djurslag blodet härrör kan
avgöras enligt flera metoder, av vilka p r
e-cipiti’nmetoden är den viktigaste.
Blodförgiftning. B. framkallas av i
blodet inkomna varbakterier. Den kan indelas
i s e p t i k e m i’ och p y e m i’. Den förra
medför hög, svängande, men dock
ihållande feber, och ofta följer döden genom
hjärt-svaghet. Den senare kännetecknas av
upprepade frossbrytningar, åtföljda av stark
feber, varefter temperaturen inom några
timmar åter sjunker, samt benägenhet för
varbildning även på andra ställen i
kroppen. B.- förorsakas troligen ej av
bakterierna själva utan härrör från av dem
alstrade gifter. Symtom å begynnande b. är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
