Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bio-bio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Bio-bio—Biostati’k.
752
Anemone hepatica (blå-sippa), Anemone
nemorosa (vit-sippa). Den. binära
nomenklaturen infördes av Linné och tillämpades
för första gången konsekvent i första
upplagan av hans Species plantarum (1737).
Bio-bio [vi’å-vi’å]. Mell. Chiles största
flod, med källor i Anderna och mynning i
Stilla havet. Längd: omkr. 380 km.
Biodlarföreningar. En första
sammanslutning av befintliga lokala b. bildades
1861 under namn av Nordiska
biföreningen, som dock snart upplöstes. Den
senare i Göteborg bildade Biskötselns
vänner och den 1881 stiftade
Föreningen för biskötselns
befrämjande upphörde också snart med
sin verksamhet. De senare bildade
Sveriges allm. biodlareförening
och Svenska
biodlareföreningen sammanslogos 1919 till Sveriges
biodlares riksförbund, vilket
består av länsförbund med underavdelningar.
Biogene’tisk (grek. bi’os = liv och
ge’ne-sis = ursprung). Bet. sammanhängande
med livets ursprung. — Den
biogenetiska lagen, formulerad av E.
Hsec-kel, är en lag gällande de organiska
varelsernas utveckling och lyder: individens
utveckling är en upprepning i förkortad
skala av släktets utveckling, d. v. s. de
förändringar, som individen undergår fr.
äggcellen till könsmognadens inträde, är
en förkortad upprepning av de
utvecklingsskeden, som den ifrågavarande arten
genomgått fr. sin första uppkomst som
organism till närvarande tid.
Biogeografi’ (grek. bi’os = liv och
geografi). Den gren av geografien, som
behandlar utbredningen av de levande
varelserna på jordytan och betingelserna för
den iakttagna utbredningen.
Biogra’f (grek. bi’os = liv och gra’fein
= beskriva). 1. En som beskriver en
persons levnad och livsgärning,
levnadstecknare. 2. Benämning på en lokal, där film
förevisas. — Biografi’, en skriftlig
framställning av en persons levnad och
livsgärning, levnadsteckning.
Biokemi’ [grek. bi’os — liv och kemi).
Den del av kemien, som undersöker
de levande varelsernas sammansättning
och de kemiska omsättningar, som
försiggå inom dessa. Man uppdelar stundom b.
i växtkemi och djurkemi. Viktiga
grenar av b. äro jäsningskemien,
enzymkemien och
vitaminkemien. I den mån b. rör sig på medicinens
område benämnes den medicinsk
ke-m i.
Biologi’ (grek. bi’os = liv och lo’gos =
lära). Bet. egentl. vetenskapen om
livsprocesserna men användes numera ofta i
bet. vetenskapen om den levande naturen
i dess helhet. B. omfattar alltså såväl
botanik som zoologi. I inskränkt
betydelse är b. detsamma som ekologi, d.
v. s. läran om organismerna i deras
förhållande till omgivningen; i denna bet.
tages ordet i uttrycket växtbiologi.
Biologiska museer. Museer, där man
genom att framställa djuren i naturlig
omgivning, söker ge en uppfattning om deras
livsvillkor. Det första b. m. var det som
upprättades år 1893 i Stockholm av
konstnären Bruno Liljefors och zoologen G.
Kolthoff. B. m. finnas även i Göteborg,
Malmö och Uppsala.
Biologisk rening. Reningsprocess för
avloppsvatten, varvid bakterieinverkan
spelar den största rollen. B. sker dels under
inverkan av anaeroba bakterier i s. k.
för-ruttnelsebassänger (»septic tanks»), där
vattnet får stå 24—48 timmar, dels i
koksfiltra, genom vilka vattnet får passera,
varefter det utan olägenhet kan utsläppas
i vattendrag.
Bio’s (lat. bis = två ggr och -os,
ändeisen för sockerarters namn). Sådana
sockerarter, som kunna spjälkas i två
hexo-ser. Hit höra rörsocker, maltsocker och
mjölksocker.
Biostati’k (grek. bi’os = liv och statike’
= jämvikt). Den gren av
befolkningssta-tistiken, som sysselsätter sig med läran om
den stationära befolkningen och med
upprättande av dödlighets- och
livslängdsta-beller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
