Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berven ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Berven—Besangon.
692
Berven, Elis Gustav Emanuel, f.
1885. överläkare vid Radiumhemmet i
Sthlm. B. har inlagt stor förtjänst om
utveckling av tekniken vid radiumbehandl.
av kräftsvulster.
Berwick [be’rrik]. Grevskap i s. ö.
Skottland.
Berwick [be’rrik], James
Fitz-james, f. 1670, d. 1734. Eng.-fransk
hertig (av B,), son till Jakob II av
England, marskalk av Frankrike, härförare i
flera krig. Han underhandlade 1715 med
sv. sändebudet i Paris, Erik Sparre, om en
sv. landstigning i Skottland, vilket
företag strandade på Karl XII:s motstånd.
Bery’ll. Ett mineral best, av
beryllium-aluminiumsilikat. Vackra varieteter av b.
äro smaragd (gräsgrön) och a k
värn a r i n (blågrön).
Bery’llium. Kem. tecken Be. Metalliskt
grundämne, närmast släkt med magnesium
och aluminium, ehuru ej nära
överensstämmande med någotdera. B. upptäcktes 1798.
Dess spec. v. är 1,64, atomnumret 4 och
atomvikten 9,02. I sina föreningar är det
tvåvärdigt. Salterna utmärkas av söt smak.
B. ger egendomliga, utan sönderdelning
de-stillerbara föreningar med organiska syror.
En ringa b.-tillsats höjer hårdheten hos
många metaller och metallegeringar, varför
b. på senare år blivit föremål för
framställning i teknisk skala (genom elektrolys av
smälta b.-salter).
Berzelius, Jöns Jacob, f. 1779, d.
1848. Kemist, en av Sveriges främsta
naturforskare, prof, vid Kirurgiska Skolan
från år 1807, Vetenskapsakademiens
ständige sekreterare från 1818 till sin död. —
B :s livsverk är av synnerligen imponerande
mått. I trots av alla yttre svårigheter
utförde han det väldiga arbetet att bestämma
den kvantitativa sammansättningen av de
flesta då kända, till ett tvåtusental
uppgående föreningarna, varigenom kemien
»lyftes från en beskrivande till en beräknande
vetenskap» (Söderbaum). 1818 utgav B. en
atomviktstabell för 50 grundämnen med
förvånande goda värden. B. lade grunden
24 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
J. J. BERZELIUS. Målning av O. Södermark.
till den organiska elementaranalysen och
utvecklade en elektrokemisk teori för den
kemiska kraften, som visserligen var
ensidig men vars grundtanke återupptagits i
senare undersökningar, reformerade de
kemiska benämningarna och skapade det
alltjämt använda kemiska teckenspråket,
uppställde det första kemiska mineralsystemet
och upptäckte grundämnena cerium, selen
och torium. — Ett utmärkande drag i B:s
personlighet var en vetenskaplig
konservatism och ovilja att erkänna nya idéer,
förrän deras överlägsenhet var alldeles
obestridligt ådagalagd, vilket bidrog att
inveckla honom i flera vetenskapliga strider.
B:s Lärobok i kemien i 6 delar (1808—
1830), som utgick i 17 upplagor på 5 språk,
har varit av stor betydelse för kemiens
studium. Sina vetenskapliga undersökningar
utgav B. 1806—1818 på sin egen och baron
Hisingers bekostnad i sex delar under
titeln »Avhandlingar i fysik, kemi och
mineralogi». Led. av Vet. ak.
Bes. Egypt. gudomlighet, ofta avbildad i
skulpturen (ss. en grotesk dvärg med stort
huvud).
Besangon [bosanså’n]. Fabriksstad i n. ö.
Frankrike (dep. Doubs) med universitet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
