Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benedictus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Be’nfey—Benguela.
638
Be’nfey [-faj], Theo do r, f. 1809, d.
1881. Tysk språkforskare (indologi och
jämf. indoeuropeisk språkforskning) och
sagohistoriker.
Benfiskar (Teleo’stei). En ordning bland
fiskarna omfattande huvudparten av nu
levande arter. Skelettet är helt förbenat,
ryggraden sammansatt av tydligt
avgränsade bikonkava kotor. Huden är vanligen
täckt av fjäll, antalet gälar vanligen fyra
på varje sida. Omkr. 12 000 nu levande
arter äro kända. De älsta fossila arterna
uppträda först under juratiden.
Benga’len (eng. Bengal). Den till
folkmängden största provinsen i Britt. Indien,
med ett ytinnehåll av 204 000 kvkm, nästan
lika stor som halva Sverige, belägen i
landets n. ö. del. B. är en fruktbar lågslätt
omkr. floderna Ganges och Brahmaputras
nedre lopp med tropiskt och i flodernas
mynningsområde osunt klimat samt rik
nederbörd. B. är ett av jordens tätast
befolkade områden med upp till 600 inv. på
kvkm. Jordbruket är på grund av
flodernas fruktbargörande slam oerhört givande,
och man tar flera skördar årligen. Ris är
huvudsädesslaget men även andra sädesslag
samt tobak och jute produceras massvis.
Befolkningen talar ~benga’li, ett nyindiskt
folkspråk med en rik litt. (Rabindranath
Tagore). 47 mill. inv. (1921). Huvudstad:
Calcutta.
Benga’liska viken. Den stora havsviken
mellan Främre och Bortre Indien.
Benga’Iisk eld. Fyrverkeriblandning,
best, av kaliumklorat och svavel samt
vanl. även svavelantimon, vartill sättas
olika ämnen för att färga lågan, som är
starkt lysande. Så ge natriumsalter gul
låga, bariumsalter grön, strontium- och
litiumsalter röd, kalciumsalter orangeröd
låga o. s. v.
Benga’si 1. Barka. Huvudstad i den
it. kolonien Cyrenaica i n. Afrika, belägen
vid Stora Syrtenviken. 34 000 inv. (1929).
Benglas. Vitt halvgenomskinligt glas,
som erhålles genom att till den smälta
glasmassan sätta benaska 1. tennoxid. B.
användes i synnerhet till lampkupor.
Bengrottor. Benämning på vanl. i
kalkberg förekommande håligheter, som under
människosläktets tidigaste
utvecklingsskeden tjänat som bostäder för människor 1.
djur. I deras förhårdnade bottenlager har
man funnit lämningar dels av nu utdöda
djurarter, dels av verktyg m. m. och andra
spår av människans första uppträdande
på jorden. Sådana grottor ha upptäckts i
Neanderthal (Tyskland), Spy (Belgien),
Stora Karlsö (utanför Gotland) m. fl.
orter. Jfr Benbreccia!
Bengt 1. Benkt (fsv. Boenkt, förkortn.
av lat. Benedi’ctus = den välsignade).
Mansnamn med kvinnl. motsv. Bengta
(lat. Benedi’cta = den välsignade).
Bengtsfors. Köping och fabrikssamhälle i
n. Dalsland, Älvsborgs län (Ärtemarks
socken), ändstation för U. L. B. 2 027 inv.
(1930).
Bengtsfors Sulfit-A.-B. Sulfitfabrik i
Bengtsfors (Älvsborgs län), som äges av
A.-B. Ekman & Co, Göteborg.
Aktiekapital 1,35 mill. kr. (1929).
Bengtsson. I. S v e n B. i Norup, f. 1866.
Riksdagsman, en av det folkfrisinnade
partiets ledande män, ordf, i Svenska
missionsförbundets styrelse och i riksdagens nykter
-hetsgrupp. II. Håkan Gustav
Valdus B., f. 1873. Kyrkoherde i Oskars
församling i Stockholm. B. har förf, ett
flertal predikosamlingar och skrifter över
religiösa och kyrkliga förhållanden. III.
Frans Gunnar B., f. 1894. Förf., som
utgivit diktsamlingar präglade av säker
formkonst, (Tärningskast, 1923, Legenden
om Babel, 1925), essaysamlingar
(Litteratörer och militärer, 1921, Silversköldarna
och andra essayer, 1931) och
översättningar (bl. a. Milton’s Paradise Lost, 1926).
Bengtzén, J ohannes. Politiserande
folkskollärare, en av förf. K. Hj.
Lundgren skapad fingerad person, en
karikatyr av en självsäker, halvbildad politiker.
Benguela [bängeTa]. Kustområde och
distrikt i Portug. Väst-Af rika. — Bengu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
