Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basilisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585
Basmätning—Basta’rd.
586
A. BASSERMANN.
Basmätning. Se Geo desi!
Basra 1. B a’s s o r a. Handelsstad i s.
Mesopotamien vid Sjatt el-Arab, en
gammaldags orientalisk stad, under
världskriget skådeplats för strider mellan
engelsmän och turkar. Omkr. 50 000 inv.
Bas-relief [bareljä’ff] (fransk.). Bet.
lågrelief. Se Relief!
Bas-Rhin [ba-rä’n]. Dep. i ö. Frankrike,
en del av det forna tyska Elsass.
Bassae. Ort i Grekland i s. v. Arkadien,
berömd för ett välbevarat Apollotempel fr.
400-talet f. Kr., byggt av Iktinos,
Parte-nons arkitekt.
’ Ba’ssermann,
A1-b e r t, f. 1867. En
av Tysklands mest
betydande
skådespelare, som även
gästspelat i Sverige.
Basses-Alpes [-[bas-a’lp].-] {+[bas-
a’lp].+} Dep. i s. ö.
Frankrike.
Basses-Pyrénées
[bas-pirene’]. Dep. i
s. v. Frankrike.
Basse’tthorn. 1. Namn för altklarinett,
ett böjt träblåsinstrument med ljudtratt
av mässing. Dess omfång är fyra oktaver,
stora F till trestrukna c. B. var särskilt
populärt vid 1700-talets slut, men är
numera ur bruk. — 2. Ett rör-register i
orgelns pedal.
Ba’sso (it.). Bet. bas. Även populär
benämning på kontrabas.
Ba’sso conti’nuo (it.). Bet. egentl.
fortlöpande bas. Detsamma som generalbas.
Ba’sso ostina’to (it.). Bet. egentl. envis
bas. Musikterm, som anger en kortare
basfigurs ständiga upprepande genom ett
helt tonstycke eller del därav, medan de
övriga stämmorna röra sig fritt vidare.
B. är bl. a. utmärkande för Chaconne
och Passacaglia.
Fotografi.
Basso-narok. Bet. Svarta sjön. Annat
namn på R u d o 1 f-s j ö n.
Bass-sund. Sundet mellan Australiens
fastland och Tasmanien, upptäckt 1797 av
den eng. läkaren G. Bass.
Bast. En mekanisk vävnad hos växterna,
vilken tjänstgör som elastisk
stödjevävnad. B. utgöres av långa, tillspetsade
celler, bastceller, med starkt förtjockade
väggar. Vanlig b. fås av R a p h i a-p a 1 m e n
1. av lind.
Bast, Anton, f. 1867. Dansk
metodist, metodist-episkopalkyrkans biskop
över församlingarna i Sverige, Norge,
Danmark och Finland 1920—28. 1924
anklagades B. för omfattande bedrägerier och blev
1926 dömd till fängelse. 1928 fråndömdes
honom biskopsämbetet.
Ba’sta (it. och sp.). Bet. det räcker, det
är nog.
Basta’nt (it. basta’re = räcka till). Bet.
urspr. tillräcklig; hållbar, kraftig.
Basta’rd (mlat. ba’stum = klövsadel).
Bet. egentl. avlad på klövsadeln. 1. I äldre
tider oäkta barn i allm. 2. B. 1. hybrid.
Inom biologin ett individ uppkommet
genom korsning mellan två arter d. v. s. så
att honan av en art befruktats av en hane
tillhörande en annan, vanligen
närbesläktad art (artbastarder).I vidsträcktare
bet. omfattar.begreppet b. över huvud taget
korsningar mellan två individ, som i någon
egenskap skilja sig från varandra
(rasbastarder). — Se Ärftlighet! En
b:s utseende intar i regel en ställning mitt
emellan föräldrarna och är i regel
detsamma oavsett vilken art som är modern. Ofta
äro b. större och kraftigare än föräldrarne
(Jfr Heterosis!), mera sällan svagare än
stamarterna. Fortplantningsförmågan är
oftast mer eller mindre nedsatt, stundom
därhän att b. äro fullständigt sterila
(särskilt vanl. hos djuren) men exempel finnas
också på, att en b. är lika fertil som
föräld-raarterna. — I naturen äro b. vanliga
särskilt inom vissa växtsläkten (t. ex. Salix,
Rubus).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
