Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basalt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Basa’lt—Baser.
580
djupaste mansrösten med ett ungefärligt
tonomfång stora E till ettstrukna e. I
manskörer skiljer man dessutom mellan en
högre och en lägre b., f ö r s t a och andra
b. B. bet. vidare det djupast gående
instrumentet inom instrumentgruppen,
t. ex. basfiol 1. kontrabas,
bastuba o. s. v. — Bas-sträng, folklig
benämning på stränginstrumentens lägsta
sträng. 3. Inom geometrien beteckning
för den sida 1. yta, på vilken en figur
1. kropp tänkes stå. 4. Inom
aritmetiken beteckning för grundtalet för ett
logaritmsystem. B. är för de Briggska
logaritmerna 10; för de s. k. naturliga
logaritmerna betecknas b. med
bokstaven e och är ett irrationellt tal, vars
första siffror äro 2,7183. 5. Inom
militärvetenskapen benämning på den linje eller
det område varifrån operationerna
ansättas och varpå de baseras. I sjökriget utgöra
örlogsstationer, kustfästningar eller andra
kustområden m. m. baser för flottan (m
a-ritima baser). Inom basen finnas
förnödenheter och anstalter (etappväsende,
örlogsvarv o. d.), vilka äro nödvändiga för
det militära redskapets verksamhet. 6. Se
Baser!
Basa’lt. Eruptiv ytbergart av tertiär 1.
kvartär ålder. B. är vanligen finkornig
och tät och har samma sammansättning
som diabas. B. uppträder ofta i
regelbundna pelare. I Sverige förekommer den
i synnerhet i Skåne.
Basa’r (pers. ba’za’r = saluplats). 1. I
österlandets städer en öppen plats 1. gata,
täckt 1. försedd med hallar, där allehanda
varor utställas till försäljning,
medelpunkten för ortens handelsliv. 2. I Europa en
rad sammanhängande mindre bodar eller
en bod med varuförsäljning till låga
och ofta enhetliga priser (t. ex.
25-öresbasar) 1. också tillfällig försäljning av
varor för ngt välgörande ändamål.
Basbaryton. Se Baryton!
Base-ball [bejs-bål]. Ett eng.-nordamer.
bollspel, även förekommande i Sverige.
Ba’sedow, Johan Bernhard, f.
1723, d. 1790. Tysk pedagog och
skolre-formator i J. A. Comenius’ och J. J.
Rous-seaus anda. B. yrkade på större plats i
undervisningen åt levande språk och
realämnen, åskådningsundervisning och
kroppsövningar. Han grundade i Dessau en
berömd gosskola, det s. k. »Philantropinum»
(skola för människokärlek).
Ba’sedows sjukdom. En av bl. a. den
tyske läkaren K. A. von Basedow
beskriven sjukdom, som utmärkes av en rubbning
i sköldkörtelns verksamhet, varvid
dess sekret (hormon) i abnormt riklig mängd
avsöndras till blodet. Följden härav blir
en förgiftning av organismen, som
utmärkes av starkt påskyndad hjärtverksamhet,
nervositet, utskjutande ögonglober,
förstorad sköldkörtel och höggradig
avmag-ring. Behandlingen består endera i
operation med borttagande av större eller
mindre del av körteln, röntgenbestrålning av
densamma eller i lättare fall invärtes
medicinsk behandling.
Basel. 1. Kanton i n. v. Schweiz, egentl.
best, av två halvkantoner: B.-S t a d t och
B.-Land. 2. Huvudstad- i B.-S t a d t vid
Rhen, Schweiz förnämsta handels- och
fabriksstad och en av Europas viktigaste
järnvägsknutar. B. har flera gamla
byggnader, universitet och läroanstalter. B.
grundlädes av romarna på 300-talet e. Kr.
och hette då B a s i 1 i a. Den var under
senare medeltiden en av Europas
förnämsta städer. 142 000 inv. (1927), varav 94 o/o
tyskar.
Basel-konci’liet. Ett allm. kyrkomöte i
Basel 1431—49, en forts, på
Konstanz-kon-ciliet. B. förklarade sig själv som kyrkans
högsta myndighet, vilket framkallade ett
spänt förhållande till påvemakten. Dess
uppgifter voro främst att utrota kätteriet,
återställa endräkten inom kyrkan samt
kyrkans reformation. Striden med
påvemakten förlamade B:s verksamhet och
slutade med den påvliga auktoritetens
seger.
Baser. Kem. föreningar, vilka i
vattenlösning dissociera gruppen hydroxyl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
