Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wolf-Ferrari ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6969
Wolf-Ferra’ri—Volga.
6970
BROBYGGE ÖVER VOLGA vid Nisjni-Novgorod.
Fotografi.
Tysk lantbrukskemist, förf, till en viktig
och mycket använd lärobok i gödsellära.
III. T h e o d o r W., f. 1868. Tysk
tidningsman och politiker, huvudred, för »Berliner
Tageblatt» sedan 1906. W. har även
utgivit flera skönlitterära arbeten och essäer
över aktuella problem, bl. a. Vollendete
Tatsachen (1918) och Das Vorspiel (1924).
Wolf-Ferra’ri, E r m a n n o, f. 1876. It.
tonsättare av tysk härkomst, främst känd
för sina operor, bl. vilka märkas Susannas
hemlighet (1909, Sthlm 1911) och
Madonnans juveler (1911, Sthlm 1913).
Wo’lfram (tysk, wolfrig = glupsk,
frätande; emedan en halt av w.-mineral i
tennmalm ansågs »äta upp» tennet vid
dess utsmältning ur malmen). Kem. tecken
W eller Wo. Tung metall med
atomnummer 74, i periodiska systemet stående
mellan molybden och uran. I naturen
förekommer det i form av w o 1 f r a m i’t (ett
järn-och mangansalt av wolframsyra) och
s c h e e 1 i’t el. tungsten (kalciumsalt
av samma syra), framför allt i
Nord-Amerika och Australien. I rent tillstånd är w.
hårt, silverglänsande, smälter först vid
nära 3 000° och är den metall, som numera
mest används till glödtrådar i elektr.
lampor; tidigare även i legering med osmium
(osramlampor). Spec. v. är 18,7,
atomvikten 184,0. ,W. användes även i
stållegeringar (w o 1 f r am s t å 1,
snabbstål, jfr Ferroleger ingar!).
Atomvärdet är växlande. De viktigaste förening,
äro wolframsyrans salter, w o 1 f r a m a’t,
och motsvarande oxid, WO3.
Natriumwol-framat användes till impregnering av tyg
för att göra det oantändligt. W.
framställdes först av Scheele ur mineralet
tungsten 1781, och benämnes i England och
Frankrike med detta fr. svenskan lånade
ord (eng. tungsten, fransk, tungstène).
Wo’Ifram von E’schenbach, f. omkr.
1170, d. omkr. 1220. Tysk skald. Mest
betydande är hans riddardikt Parzival (omkr.
1208), som skildrar hjältens uppfostran till
en sann och manlig kristen. Litt.: G.
Bottiger: Parzival (sv. övers., 3 uppl. 1905).
Volga (ofta kallad Ma’tusjka Volga, bet.
»Moder Volga»). Flod i Ryssland, Europas
största vattendrag, med ett flodområde på
1 420 000 kvkm (omkr. tre ggr så stort som
Sverige) och en längd av 3 570 km. V.
har en mängd bifloder, av vilka Tvertsa,
Kostroma, Oka, Vetluga, Kama och
Sa-mara äro de viktigaste. Den utfaller med
ett stort delta i Kaspiska havet. V. är
segelbar ända upp till Nisjni-Novgorod samt
med kanaler förbunden med Neva och med
Dvina, varför den kan anses vara
Ryss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
