Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vemmenhög ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6833
Wendt—Venezuela.
6834
medeltida kyrkor och kloster. Flera
fransktyska strider utkämpades vid V. 1870.
Wendt, Georg Willehad von, f.
1876. Finl. fysiolog och politiker (sv.
folkpartiet), prof., känd särsk. gm sina
populära skrifter och föredrag inom rashygien,
fysiologi och vitaminlära (Magra eller
fetma, 1923, Vitaminer, 1924). Led. av
Lantbr. ak.
Vene’dig (it. Venezia). 1. I äldre tid
stadsrepublik vid Adriatiska havet, sedan
1866 förenad med Italien. 2. Landskap i
n. ö. Italien, även kallat V e n e t i e n,
och indelat i två prov., nämligen Venezia
T ridentina och Venezia Giulia. Den förra
omfattar de it. delarna av Syd-Tyrolen (se
T r e n t o!). 3. Stad i V. 2, belägen i
Laguna veneta av Adriatiska havet och byggd på
117 öar 4 km fr. fastlandet, med vilket V.
förbindes medels en järnvägsbro. V. är
Po-dalens förnämsta hamn och den tredje i
ordningen av Italiens handelsstäder, med
livliga förbindelser med Orienten.
Industrien omfattar särskilt glas-, textil- och
smycketillverkning. V:s läge har medfört,
att stadens arkitektur fr. medeltiden och
renässansen på ett även i Italien
enastående sätt bibehållits till våra dagar. Att
gatorna till stor del måst ersättas av
kanaler ger dessutom åt V. en alldeles egenartad
prägel. BL de talrika praktbyggnaderna
må nämnas Dogepalatset och San
Marco-kyrkan. Stadens förnämsta torg är San
Marco-torget, dess förnämsta bro
Rialto-bron och dess största kanal Canale grande.
V. grundlädes åren 810—811 e. Kr. 256 000
inv. (1931).
Vener (lat. ve’na = åder). Beteckn. för
de ådror, i vilka blodet strömmar mot
hjärtat (blodådror). — Venöst blod,
kol-syrerikt blod. Venöst blod är till färgen
mörkrött. Venerna föra dylikt blod, med
undantag för de s. k. lungvenerna, vilka
föra arteriellt (kolsyrefattigt) blod. Jfr
Blodomlopp!
Venera’bile (lat.). Bet. »det
vördnadsvärda». Katolikernas benämning på den i
monstransen förvarade hostian.
Venera’bilis (lat.). Bet. vördnadsvärd.
Veneratio’n (lat. venera’tio). Bet.
vördnad.
Veneriska sjukdomar (lat. Venus,
kärleksgudinnan). Gemensam benämning på de
tre könssjukdomarna: mjuk schanker,
g o n o r r é och syfilis. De falla alla
under den år 1918 stadfästa lagen
angående smittosamma könssjukdomar, den s. k.
1 e x v e’n e r i s, som bl. a. stadgar, att
alla med v. s. behäftade måste underkasta
sig läkarebehandling, som bekostas av
statsmedel, varjämte en person, lidande
av v. i smittosamt skede, icke får ingå
äktenskap. Litt.: Johan Almkvist:
Könssjukdomarna (Verd. småskr. 118).
Venetia’n. Se Si don i a!
Venetianska skolan. Benämning på den
i Venedig utbildade riktningen inom
målarkonsten, som utmärkes av sin måleriska
uppfattning och varma, prunkande
färgskala — måhända uppammad av stadens
österländsk-bysantiska förbindelser.
Riktningen inleddes av Bellini och Giorgione
och nådde sin höjdpunkt under Tizian,
Tin-toretto och Veronese.
Vene’tien (it. Venezia). Se Venedig
2!
Vene’zia. It. namn på Venedig.
Venezue’la (sp. Estados Unidos de
Venezuela). Förbundsrepublik i Syd-Amerika,
med 1 020 000 kvkm ung. 4 ggr så stor som
Norrland.
Kust. Längst mot ö., mitt emot ön
Trinidad, bildar Orinoco ett stort, sumpigt
delta. Kusten vid Karibiska havet
uppvisar dels branta, klippiga stränder, dels
flata sand- el. sumpmarker utmed havet.
Den största inskärningen är
Maracaibo-viken.
Allm. geografisk byggnad. I
fråga om terrängen delas V. lämpligen i
tre huvudområden: 1) De venezuelanska
Cordillererna, sönderfallande i flera olika
grupper och kedjor och i Sierra Nevada
de Mérida längst i v. med La Columna,
V:s högsta fjäll, stigande till 5 000 m. ö.
h. Snögränsen ligger här vid 4 400 m:s
höjd, så att de branta topparna över denna
höjd ej kunna hysa stora snömängder. 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
