Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undset ... - Ungern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6659
Undset—Ungern.
6660
SIGRID UNDSET.
Fotografi.
Undset, Sigrid, f. 1882. Norsk, förf.,
som i sina arbeten med förkärlek
behandlat kvinnopsykologiska och äktenskapliga
problem, bl. a. i nutidsromanerna Jenny
(1911; sv. övers. 1920), Vaaren (1914;
Våren 1923). Hennes mest bet. verk, där ett
grundligt historiskt vetande pà ett
beundransvärt sätt
inarbetats, är
medeltidsskildringen
Kristin
Lavrans-datter (3 delar,
1920—23, sv. övers.
1921—23), ett
imponerande, mäktigt
prosaepos, präglat
av en inträngande
psykologisk analys
i
karaktärsteckningen och av
framställningens kraft
fulla, ofta naturalistiskt hänsynslösa
realism. Även hennes arbeten Olav
Audun-sön i Hestviken (1925; sv. övers, s. å.) och
dess forts. Olav Audunsön o g hans Börn
(1927; sv. övers, s. à.) äro
medeltidsskildringar av betydande mått, under det
hennes sista verk, Gymnadenia (1929; svensk
övers, s. å.), Den brændende busk (1930;
sv. övers. Den brinnande busken, 1931) och
Ida Elisabeth (1932) äro nutidsromaner
med starkt religiös (katolsk) tendens. U.
erhöll 1928 Nobelpriset i litt.
Undula’ntfeber (lat. u’ndula = liten
våg). Bet. feber med vågformigt förlopp.
Från av kastsjuka (se d. o.!)
drabbade nötkreatur till människa överförd
sjukdom, ytti*ande sig huvudsakligen i
långvarig, periodiskt fallande och
sjunkande feber. Orsaken till såväl kastsjuka som
u. är en bacill, Bangs abortbacill.
Sjukdomen går nästan undantagslöst till
hälsa. U. mycket närstående är den s. k.
Medelhavsfebern, som överföres
med mjölken från sjuka getter.
Undulatio’n (lat. u’ndula = liten våg).
Bet. vågrörelse. —
Undulationsteo-r i, Huyghens och den
elektromagnetiska ljusteoriens åsikt ang.
ljusstrålarnas natur i mots. till Newtons e m i
s-s io n s t eo r i.
Unger, Abrah(am, f. 1870.
Landshövding i Värmlands län sedan 1921.
Unger, Franz, f. 1800, d. 1870. Österr.
botanist, förf, till en mängd arbeten inom
botanik och paleobotanik.
Ungern (ungerska Magyarorszåg).
Konungarike i s. ö. Mellan-Europa, med
93 000 kvkm lika stort som Götaland. U.
saknar kust men har tillträde till havet
genom den internationaliserade floden
Donau.
Allm. geografisk och
geologisk byggnad. U. består till
övervägande del av ett stort slättland,
täckt av tertiära och kvartära lager.
Slätten delas genom floderna Donau och Theiss
i en större del mellan de båda floderna och
en mindre del ö. om Theiss, en sandbotten,
som numera till större delen förvandlats
till åker el. trädgård. Särskilt vid
Debrec-zen ser man dock ännu stora områden s. k.
pusta. Höglänt är U. dels v. om
Donau (med toppar upp till 713 m. ö. h.), dels
i n., där de till Central-Karpaterna
hörande Mätra-bergen nå 1 009 m. ö. h. U:s
huvudfloder äro Donau och dess biflod
Theiss. Helt inom U. ligger den stora
Balaton-sjön, varjämte U. med Österrike
delar Neusiedlersjön.
Klimatet är ett utpräglat
fast-landsklimat med kall och blåsig vinter och
nästan tropiskt het sommar. Nederbörden
är tämligen obetydlig, i medeltal 500—600
mm om året.
Växtvärld. Större delen av U:s
jord är tagen i lantbrukets tjänst; 62 o/o
utgöras av odlad jord, 18 o/o av
betesmarker. Endast där landet ligger högre än
omkr. 150 m. ö. h. åstadkomma den större
nederbörden och den ngt minskade
temperaturen för skogsväxt gynnsamma
förhållanden; också täckas endast 12 o/o av
Ungerns yta av skog. På lägre områden
består skogen huvudsakligen av ek, alm,
avenbok och hassel; i högre liggande
trakter, särskilt i Bakonyskogen, spelar boken
en stor roll. De största områdena i
naturtillståndet bevarad stäpp finnas ö. om
Donau och särskilt ö. om Theiss. Här är
fjädergräset {ßti’pa penna’ta) karaktärs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
