Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuolluvaara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6575
Tu’rbody’namo—Turgot.
6576
tionsturbin för stora fallhöjder på vattnet,
bl. a. använd i de stora norska
kraftstationerna vid Rjukan, samt flera olika slag
av reaktionsturbiner. — It. erhålles en
mycket stor rotationshastighet (flera
tusen varv i sekunden), som emellertid genom
lämplig utväxling kan nedbringas till
önskad storlek. De ha jämn gång utan stötar
och vida större verkningsgrad än
ångmaskiner, varför ångturbinen nu ersatt dessa
vid de allra flesta elektriska kraftstationer
och även i många fall å ångfartyg.
Tu’rbody’namo. Ofta använd beteckn.
för ett maskinaggregat, bestående av en
ångturbin el. vattenturbin och en dynamo
(generator). — T u’r boel e’k t r i s k,
hörande till en turbodynamo. — T u’r b
o-maskin, efter turbinprincip byggd
maskin i allm., särsk. en biåsmaskin, där
luften sättes i rörelse med hjälp av ett
roterande skovelhjul. — T u’r
bomeka’-n i s k, hörande till turbomaskiner el.
turbiner i allm., t. ex. turbomekanisk
industri, tillverkning av dylika.
Turbule’nt (lat. turbule’ntus av tu’rba =
oväsen). Bet. bullersam, upprorisk,
orolig.
Tu’rdidae. Se Trastfåglar!
Tureberg. Villasamhälle i Stockholms
län (Sollentuna socken) vid en liknämnd
station vid S. J., bandelen
Stockholm-Upp-sala.
Tureholm. Gods i Södermanlands län
(Trosa landsförsamling), med
huvudbyggnad fr. 1720-talet.
Ture’ll (fransk, tourelle). Litet hörntorn
på större torn el. annan byggnad; även
hängtorn.
Turenne [tyrä’nn], HenrideLatour
d’A u v e r g n e, f. 1611, d. 1675. Fransk
härförare, som bl. a. deltog i trettioåriga
kriget och i Ludvig XIV: s krig.
Turer (Tu’rus). Ett släkte stenbockar,
varav arter förekomma i Pyrenéerna och
Kaukasus. Jfr Getsläktet!
Turf [taf] (eng.). Bet. torv, grästorv.
Vanl. benämn, på en kapplöpningsbana för
hästar; även på kapplöpningssporten i
allm.
Turgenjev [turge’njef], Ivan S er
ge-j evit j, f. 1818, d. 1883. Rysk förf., efter
1855 verksam i Tyskland och Paris, den
förste ryske diktare, som vunnit
berömmelse utanför sitt
hemland, och en av
Europas yppersta
novellister. T., som
är en finkänslig,
kultiverad
författarpersonlighet, ger
i sin produktion
uttryck för en djup
och stilla
pessimism. Hans stil är
klar och sober. Bl.
hans arbeten
märkas Budin (1855;
sv. övers. 1883), Fäder och söner (1861; sv.
övers. 1878), Elena (1859; sv. övers 1884),
Adelsfolk (1859; sv. övers. 1886).
Tu’rgor (lat. turge’re = svälla) el. s a f
t-spänning. Det osmotiska tryck, som
spänner ut växternas cellväggar. Gm t. erh.
blad och örtartade stamdelar vid normal
vattentillförsel sin fasthet, bli tu r
ge-s c e’n ta. Vid minskad vattentillgång
minskar t.; växterna sloka och börja vissna.
Den levande cellväggen är näml, en
semi-permeabel hinna, som släpper igenom
vatten, men ej lösta ämnen. Lägges därför en
växtcell i vatten, suges sådant in genom
väggen och spänner ut cellen; lägges den i
en saltlösning, så suges vattnet ut, och
slutligen drar cellinnehållet ihop sig till
en rund blåsa mitt i cellen (p 1 a s m
o-ly’s). Jfr Osmotiskt tryck!
Turgot [tyrgå’], Anne Robert
Jacques, f. 1727, d. 1781. Fransk statsman,
förf, av arbeten i nationalekonomiska och
sociala ämnen, präglade av fysiokratiska
åsikter. T. försökte som Ludvig XIV: s
finansminister förverkliga sina frisinnade
idéer men rönte motstånd från hovets sida
och avskedades efter få år. Hans ansatser
fullföljdes delvis av franska revolutionens
män.
IVAN TURGENJEV.
Målning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
