- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / XII. Stråkinstrument-Tyska orden /
6471-6472

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torpedbåt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6471

Torshälla—Torsksläktet.

6472

Torshälla. Stad i n. Södermanland och
Södermanlands län vid Eskilstunaån nära
Mälaren, med
obetydlig industri,
företrädesvis järn-och stålmanufaktur.
Kyrkans älsta delar
äro fr. 1100- eller
1200-talet. De första
kända privilegierna
för T. utfärdades
1317, men
bebyggelsen är mycket äldre
och går tillbaka till
en hednisk
offerplats. 1 826 inv.
(1932).

TORSHÄLLA
STADSVAPEN. Fältet silver,
S :t Olofsbilden
rödklädd med gyllene
krona och nimbus,
riksäpplet, bilan och
stolan blå.

Torshälla landskommun. Socken i
Södermanlands län (Västerrekarne härad). 2 563
inv. (1932).

Torshälla-ån. Annat namn på
Eskils-t u n a-å n.

Torsio’n (fransk.). Bet. vridning — T o
r-sionsvåg, se Våg!

Torsk. Se Munhåla!

Torsk (Ga’dus calla’rias). En av våra
viktigaste matfiskar. T. igenkännes på den
jämförelsevis långa skäggtömmen under

hakan, den avrundade främre ryggfenan
och den tvära stjärtfenan. Överkäken
skjuter framom underkäken. Färgen växlar
efter bottnens beskaffenhet, bergtorsk
har rödaktig, grästorsk grönaktig
översida. Buken är vit. Även småtorsk
är samma art. T. förekommer vid alla
Sveriges kuster samt i n. Atlanten och N.
Ishavet. Den leker på våren (febr.—april)
och samlas då gärna på särskilda grunda

TORSKAR.

Fotografi.

bankar. T. användes färsk, saltad (k
a-b e 1 j o) el. saltad och torkad
(klippfisk). Av levern beredes fiskleverolja.
Om gråsej se Torsksläktet!

Torskfiskar (Ga’didce). En fam. M j u
k-feniga fiskar utan förbindelse
mellan svalget och simblåsan. T. ha 1—3
ryggfenor, bukfenorna sitta framför
bröstfenorna, och gälöppningarna äro stora. De
viktigaste hithörande fiskarna äro långa,
lake, skärlånga, kummel,
1 u b b samt torsk släkte t.

Torskinge. Socken i Jönköpings län
(Västbo härad). 551 inv. (1932).

Torskleverolja. Detsamma som f i s k
le-v e r o 1 j a.

Torsksläktet (Ga’dus). Ett släkte
Torskfiskar, kännetecknat av tre
ryggfenor och två analfenor. T. leva alla
i havet. Viktigast äro torsk (Ga’dus
calla’rias), vitling (Ga’dus merla’ngus),
kolja (Ga’dus ceglefi’nus) och sej el.
gråsej (Ga’dus vi’rens). Den sistnämnda
saknar skäggtöm under hakan. Längden

TORSHÄLLA

1. Kyrka

2. Rådhus

3. Kvarn

4. Stadspark

5. Krusgårdsberget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:47:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/12/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free