Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjörn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6447
Tobisfiskar—Togo.
6448
färdighet. T. torde vara skriven på
300-el. 200-talet f. Kr.
Tobisfiskar (Ammody’tes). Ett släkte
Mjukfeniga fiskar med två vid
Sveriges kuster förekommande arter, T
o-b i s k u n g (Ammody’tes lanceola’tus} och
Blåtobis (Ammody’tes tobia’nus). T.
borra sig hastigt ned i sanden, om de
förföljas. l)e användas till agn, i Skåne även
som matfisk.
Tobisgrissla. Se Grisslesläktetl
Tobol [tabå’1]. Flod i v. Sibirien, biflod
till I r t y s j, med källor i s. Ural. Längd:
1 680 km.
Tobolsk [tabå’lsk]. Stad i Västsibirien
(R. S. F. S. R.) vid Tobols mynning i
Irtysj, interneringsort för ryska
kejsar-familjen vintern 1917—18. 26 000 inv.
(1926).
Tocantins [tokanti’nsj]. Flod i mell.
Brasilien, med källor på Matto grosso-platån
och mynning i Atlantiska havet, genom
den stora ön Marajo skild fr.
Amazonflodens mynning. Längd: 2 640 km, varav
1 800 km segelbara. T:s vattenområde är
mer än dubbelt så stort som Sverige.
Toch, Ernst, f. 1887. Österr. tonsättare,
en av den »nya musikens» märkligaste
företrädare, bland vars verk märkes
orkester- och kammarmusik m. m.
Toccata [tåcka’ta] (it. av tocca’re —
beröra). Urspr. ett fritt förspel för orgel el.
klaver, best, av ett rikt passageverk
omväxlande med fullstämmiga ackordperioder
och här och var inskjutna mindre fugerade
satser. Vid 1700-talets slut försvunno dock
de fugerade partierna och kvar blev blott
det rika passageverket. T. utvecklades
närmast till en étude, t. ex. hos Clementi,
Czerny, Schumann m. fl.
Tocqueville [tåckvi’ll], Charles
Alexis H. M. Clérel de, f. 1805, d.
1859. Fransk historisk och politisk förf.
T. har bl. a. skrivit dels ett djupgående
verk om franska revolutionen och tiden
närmast före denna, dels ett arbete om
demokratien i Amerika, som riktade
samtidens blickar på Amerikas politiska
förhållanden.
To’ddy (eng. av ind. tar =
solfjäders-palm). Alkoholdryck, beredd av varmt
vatten och socker jämte konjak, arrak,
rom, vin el. dyl.
Todi [tå’di]. Stad i mell. Italien (prov.
Perugia), med en berömd renässanskyrka.
Todsen, Nanny. Se Larsé n-T o
d-s e n!
Toffelblommor. Sv. namn på
Calceola’ria-arter.
Toffeldjur. Se Infusionsdjur!
Tofie’ldia. Växtsläkte (fam. Lilia’cece)
med två sv. arter, dels den i Gotlands
kalkkärr förekommande T. calycula’ta
(Kalklilja), dels den allmänna fjällväxten T.
palu’stris (Björnbrodd).
Tofslärka. Se Lärkor!
Tofsmes. Se Messläktetl
Tofsvipa. Se Vipa!
Tofsäxing. Sv. namn på Koele’ria
gla’-uca.
Tofta. 1. Socken i Gotlands län
(Gotlands s. härad). 485 inv. (1932). 2. Socken
i Malmöhus län (Rönnebergs härad). 460
inv. (1932). 3. F. d. socken i Kronobergs
län, införlivad med Tävelsås.
Toften. Sjö i v. Närke, 17 kvkm,
avrinnande till Svartån genom Hjälmaren.
Tofteryd. Socken i Jönköpings län
(östbo härad). 2 479 inv. (1932).
Toga [tå’ga] (lat.). Rom. nationaldräkt,
best, av ett halvcirkelformigt tygstycke,
som i dubbelveck sveptes kring kroppen.
T. var vanl. vit. Högre ämbetsmän och barn
buro t. prcete’xta, som var purpurbrämad.
To’go, Heihachiro, f. 1847. Jap.
amiral. Såsom chef för den jap. flottan under
rysk-jap. kriget tillfogade han ryska
flottan svåra förluster och tillintetgjorde 1
maj 1905 den ryska östersjöflottan.
Togo [tå’gå]. F. d. tysk koloni i Afrika
vid Guineabukten, med 86 000 kvkm ngt
större än Svealand, sedan 1920 som
mandat under N. F. förvaltad dels av
Frankrike (Franska Togo), dels av
England (Brittiska Togo). Franska T-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
