Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuvbagge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6441
Tjuvbagge—Tjärblomster.
6442
Kasan vid floden Volga. T. anses vara av
bulgarisk härkomst, men ha tatariserats
och tala nu ett turkiskt språk. De leva av
jordbruk.
Tjuvbagge el. T j u v b i 11 (Pti’nus fur).
En liten, starkt kullrig Skalbagge med
långa ben och smala antenner, som ofta
finnes i brödburkar, lådor o. dyl.
Tjåva. Se Ti da vad!
Tjäder (Te’trao uroga’llus). Den största
av våra sv. O r r f å g 1 a r. T.
kännetecknas av rundad stjärt, en naken röd fläck
över ögat och fjäderklädda tarser. Hanen
är ovan grå med svarta, fina ränder, på
bröstet med grön metallglans, på buken
svart med vita fläckar. Vingarnas och
stjärtens fjädrar äro vita i spetsen. Honan
är svart-, brun- och vitspräcklig. T. lever
helst i lövblandad barrskog; den
tillbringar i regel natten i träd men vistas i
övrigt mycket på marken. Under
parnings-tiden på våren låter tjädertuppen höra en
hel rad egendomliga läten (»klunk»,
»sis-ning»), varunder den varken hör el. ser.
T. är fridlyst under större delen av
sommarhalvåret.
SPELANDE TJÄDERTUPP. Fotografi.
Tjäggelvas. Sjö i Norrbottens län
(Arjeplogs socken), 43 kvkm. T., som ligger
på en höjd av 453 m. ö. h., avrinner
genom Pite älv.
Tjäle. Fruset lager i marken. Genom
tjälbildningen uppluckras jorden, varjämte
växterna skyddas för parasitangrepp.
Snöfall på ofrusen mark — varigenom
tjäl-bildning senare på vintern försvåras — är
därför mycket skadligt för höstsäden.
Tjällmo. Socken i Östergötlands län
(Fin-spånga läns härad). 2 747 inv. (1932).
Tjänstetecken, militära (se bilder å
nästa sida!).
Armén: Uniformsmössa av äldre modell
och uniform m/23. 1. Generalsperson, 2.
Överste, 3. överstelöjtnant, 4. Major, 5.
Kapten, 6. Löjtnant, 7. Underlöjtnant
(Fänrik), 8. Fanjunkare (Styckjunkare),
9. Sergeant, 10. Furir, Korpral
(Konstapel) och Vicekorpral.
Flottan: Beteckningarna anbringade å
vardera underärmen. 1. Konteramiral, 2.
Kommendör, 3. Kommendörkapten av 1 gr„
4. Kommendörkapten av 2 gr., 5. Kapten,
6. Löjtnant, 7. Underlöjtnant (Fänrik),
8. 9. 10. Civilmilitär med tjänsteklass som
resp. Kapten, Löjtnant och Underlöjtnant,
11. Flaggunderofficer (Flaggstyrman), 12.
Underofficer av 2 gr., 13. Underofficer av
3 gr.
Befälspersonal vid Kustartilleriet har t.
lika med Flottan, men skiljer sig genom
att öglan på underärmens galon är
uppdragen till en spets.
Flygvapnet: Beteckningarna anbringade
å vardera under ärmen. 1. General
(Amiral), 2. Generallöjtnant (Viceamiral), 3.
Generalmajor (Konteramiral), 4. Överste
(Kommendör), 5. överstelöjtnant
(Kommendörkapten av l:sta graden), 6. Major
(Kommendörkapten av 2:a graden), 7.
Kapten, 8. Löjtnant, 9. Underlöjtnant el.
Fänrik, 10. Fanjunkare, 11 Sergeant, 12.
Furir, 13. Korpral, 14. Vicekorpral.
Tjänstårsrätt. Se N å d å r!
Tjära. Se Stenkolstjära,
Trä-tjära!
Tjärblomster. Sv. namn på Ly’chnis
vis-ca’ria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
