Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tigellinus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6417
Tigersch iöld—Tilia’ceae.
6418
Tigerschiöld, Hugo Edvard, f. 1860
Finl. skald, bosatt i Sverige. Han har
skrivit stämningsfulla naturdikter, bland vilka
märkas samlingen Dikter.
Tigersnäeka (Cyprce’a ti’gris). En omkr.
10 cm lång, tjockskalig, fläckig
Porslinssnäcka, som förekommer i de
varmare haven. T. användes förr ofta till
snusdosor.
Tigerstedt, RobertAdolfArmand,
f. 1853, d. 1923. Fysiolog, professor 1886—
1900 vid Karolinska Institutet, Stockholm,
och 1900—19 vid Hälsingfors universitet,
känd bl. a. för en allmänt använd lärobok
i fysiologi.
Tiggarordnar. Munkordnar, vilkas medl.
helt skola vara beroende av andras
allmosor. Den älsta t. är franciskanorden el.
minoriterna. Franciscus hade i sitt
testamente 1226 hävdat fattigdomsidealet, men
detta förklarades av påven redan 1230 icke
vara bindande. Genom en bulla 1279
förklarades ordens egendom tillhöra påven;
orden hade blott nyttjanderätt. Så
mildrades genom en för munkväsendet
typisk utveckling det stränga
fattigdomsidealet. övriga mera betydande t.
äro dominikanernas, karmeliternas och
augustineremiternas. T:s bet. under
medeltidens sista århundraden var oerhört stor.
Från dem utgingo flera av medeltidens
största teologer. Då t. lödo direkt under
påven och handhade inkvisitionen, kunde
de överallt intränga i den kyrkliga
ledningen, vilket underlättade
centraliseringen av den kyrkliga makten till påvedömet.
Genom sin predikan ha de ock
åstadkommit en varaktig religiös folkväckelse.
Tiggarstudenten. Operett med musik av
K. Millöcker (1882, Sthlm 1883).
Tiggeri el. b e 111 e r i. Den, som efter
fyllda 18 år gör sig skyldig till t., kan
anhållas och, om ej fattigvårdsbehov
föreligger, behandlas som lösdrivare. Detsamma
gäller om den, som tillåter under sin
vårdnad varande barn under 16 år att bettla
el. som använder barn el. andra att bettla
för sin räkning.
Tiglatpile’ser. Namn på flera assyr.
ko
nungar. T. I V (745—727 f. Kr.) underlade
sig även Babylonien och var en av
Assyri-ens kraftigaste härskare.
Tigre’. Prov, i n. Abessinien, tidigare
utgörande ett självständigt rike.
Tigri’dia. Amer. växtsläkte (fam.
Irida’-cece) med en ofta odlad art med praktfulla
blommor, T. Pavo’nia (T i g e r 1 i 1 j a).
Ti’gris. Flod i Irak (Mesopotamien),
Främre Asien, med källor i Armeniens
högland och gemensamt utlopp med Eufrat,
S j a 11 el-ar ab, i Persiska viken. Vid T.
låg i forntiden Ninive, och där ligga nu
Mosul och Bagdad. T. är segelbar för
mindre ångfartyg upp till Bagdad. Längd:
1 855 km.
Tihwafu. Se Urumchi!
Tik. Detsamma som honhund.
Tika’l, b a t el. k yza t. Mynt- och
viktsenhet i Siarn och Burma. 1 siamesisk t. =
1,40 kr. (parivärde), resp. 15 gram, 1
bur-mansk t. = 1,80 kr., resp. 16,5 gram.
Ti’kkanen. 1. P a a v o T., f. 1823, d. 1873.
Finsk skriftställare, en av de första
förkämparna för en finskspråkig litt. Han
översatte framstående författares arbeten
till finska och var en bland grundarna av
veckobladet Suometar (utg. 1847—63), den
första finskspråkiga tidningen. 2. Johan
Jakob T., f. 1857, d. 1930. Den förres
son, finsk konsthistoriker, professor i
konsthistoria i Hälsingfors. T. har utgivit
vetenskapliga och populära skrifter i sitt
ämne.
Tila’s. Sv. adlig ätt fr. 1719, friherrlig
1766. Daniel T., f. 1712, d. 1772.
Bergsvetenskapsman, genealog och
riksheraldi-ker. T. företog många resor, in- och
utländska, och samlade under dessa
uppgifter i bergsvetenskap och topografi. Led. av
Vet. ak.
Ti’lborg. Stad i s. Nederländerna (prov.
Nord-Brabant) knutpunkt för sju
järnvägslinjer, med betydande textilindustri. 78 000
inv. (1930).
TUia’cese. Växtfamilj (serien Malva’les),
huvudsakligen omfattande tropiska träd el.
buskar. De viktigaste släktena äro Ti’lia,
Co’rchorus och Sparrma’nnia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
