Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Terräng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6379’
Tertullia’nus—Tessalo’nikerbreven.
6380
arter. Alla de viktigaste landdjuren voro
liksom nu däggdjur. Bland fåglarna
märkes urfågeln.
Tertullia’nus, Quintus Septimius
Florens, f. omkr. 160, d. omkr. 222.
Den förste av de stora kyrkofäderna, som
skrivit på latin. Efter en framgångsrik
verksamhet som jurist övergick han omkr.
190 i Kartago till kristendomen. T. ägde
en mästerlig formuleringsförmåga, och
många av honom präglade uttryck för de
kristna idéerna upptogos i den
västerländska teologien. Hans asketiska läggning
gjorde, att han mot slutet av sitt liv blev
montanist. Bl. hans skrifter märkas
Apo-loge’ticus och Adve’rsus Marci’onem.
Teruel [teroe’1]. Prov, i ö. Spanien.
Terzi’n (it. terzina, terza rima =
tredje rim). Strof best, av tre versrader
(fem-fotade jamber) av vilka den första och
tredje rimma med den mellersta i
föregående strof. Dante, som använt t. i »Divina
Commedia», anses vara dess skapare; i
Sverige upptogs den vid 1800-talets
början av nyromantiken.
Tesauro’s (grek.) el. thes a’u rus (lat.).
Bet. skattkammare. I överförd bet.
vetenskaplig handbok el. ordbok (ex. T. li’nguce
lati’nce).
Teschen (polska Cieszyn). Stad i s. v.
Polen (Schlesien), med läder- och
textilindustri. 15 000 inv. (1921). Det s. k.
Teschenområdet, på vilket efter
världskriget både Polen och
Tjeckoslovakien gjorde anspråk, uppdelades av de
allierades ambassadörråd så, att endast själva
staden T. tillföll Polen.
Tese’ion. Ett väl bibehållet doriskt
tempel i Aten, som ansetts vara en
Tesevs-helgedom, men som troligen varit helgat
åt Hefaistos och Atena; det är byggt omkr.
435.
Te’sevs. Grek, sagohjälte och
kulturhe-ros, vars mest berömda storverk var
dödandet av vidundret Minotavros; han
vördades även som grundläggare av Atens
statsskick.
Te’sla, N i k o 1 a, f. 1856. Kroatisk-
amer. fysiker, känd som T e s 1 a s t r
öm-rn a r n a s upptäckare.
Te’slaströmmar. Elektriska
växelströmmar med en spänning av mer än 100 000
volt och mycket hög frekvens (över 100 000
strömväxlingar i sek.). T. erhållas genom
TESLAGNISTA. Fotografi.
att växelströmmarna i en elektrisk gnista
transformeras i en induktor utan
järnkärna. T. äro absolut ofarliga, troligen
emedan de på grund av sin höga frekvens
endast gå fram på kroppens yta. De ha
även i andra fall egendomliga verkningar:
från polerna av den sekundära rullen
utgå starka ljuskvastar, förenas polerna
med två metallplåtar, så lyser
mellanrummet mellan dessa, om avståndet ej är för
stort, och även vid stort avstånd lyser ett
Geisslerrör var som helst mellan dem. T.
ha även fått användning i medicinen. Jfr
T e s 1 a !
Te’spis, omkr. mitten av 500-talet f. Kr.
Forngrek. skald, som enl. antika
uppgifter skapat den grek, tragedien genom att
förena ett rapsodiskt föredrag med
dityrambiska körer. Horatius uppger, att han
»på vagnar» uppfört den första tragedien
i Aten; därav uttrycket
tespiskär-r a n, som stundom användes om
kringresande teatersällskap.
Tessa’lien. Forngrek. landskap i n.
Grekland, i nuv. Grekland bildande
nomarki-erna Kardiza, Larisa, Magnesia och
Tri-kala.
Tessalo’nikerbreven. Se Paulus!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
