Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegucigalpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G345
Tei’n—Tekniska högskolan.
G346
Tei’n. Detsamma som k a f f e in.
Teinte [tänt] (fransk.). Bet.
färgskiftning, anstrykning.
Teire’sias (grek.) el. T i r e’s i a s. Enl.
forngrek. sägner en blind siare, känd för
oss särskilt genom Sofokles dramatiska
tolkningar av Oidipussagan.
Tei’sm (grek. teo’s = gud). En
åskådning, som anser Gud vara ett över
världen upphöjt personligt, självständigt
väsen, som ieke blott skapat världen utan ock
genom sin försyn är i densamma ständigt
verksam. Jfr Ateism, Deism!
TORA TEJE.
Teist. Se Grisslesläktet!
Teje, Tora Adelheid, f. 1893.
Skådespelerska (gift Sylvander), anställd
vid Dramatiska
teatern 1911—13 och
sedan 1923 samt vid
Sv. teatern 1913—
21. Hon har genom
sin
anmärkningsvärda karakterise-ringsförmåga blivit
en av våra främsta
skådespelerskor.
Tejo [te’sjo].
Por-tug. namn på T a j o.
Te’juödlor (Te^idcs). En fam. Ödlor
med veckad halshud, mot spetsen hoptryckt
stjärt och tvåkluven tunga. Den mest
kända arten är den brasilianska T e’j u n
(Tw-pina’mbis tegui’xin), som kan nå en länsd
av 2 m och har mycket välsmakande kött.
Tekni’k (grek. te’kne = konst). Bet.
egentl. konstlära. Den mekaniska
konstfärdigheten, som kan inläras; färdighet
(exempelvis i bildande konst); vanl. term
inom ingenjörsvetenskapen. — T e’k n
i-k e r, utövare av tekniskt arbete. — T
e’k-n i s k, hänförande sig till t.
Tekniska elementarskolor. Statliga
läroanstalter med uppgift att meddela
elementära tekniska kunskaper för industriell
verksamhet. Kursen är 3-årig. För inträde
fordras förkunskaper i ett fåtal ämnen
samt att hava fyllt 14 år. De första t. e.
upprättades på 1850-talet. F. n. finnas
endast 2 t. e. (i Borås och Norrköping). De
övriga omvandlades i samband med
tillkomsten av de praktiska ungdomsskolorna
1919 till tekniska gymnasier.
Tekniska fabriken Göta Lejon. Se E n
e-r o t h & Co. a. b.!
Tekniska fackskolor. Statliga
läroanstalter, som meddela teknisk
specialutbildning för våra viktigaste industrigrenar.
Kursen är 2-årig. T. f. äro närmast
avsedda för blivande arbetsledare, ritare o. d.
För inträde i t. f. fordras 2 års praktik,
kunskaper i vissa ämnen ung. motsv.
real-examen samt att hava fyllt 17 år.
Tekniska gymnasier. Statliga
läroanstalter, som meddela en allmän teknisk
utbildning, avsedd närmast för
fabrikstjän-stemän, affärsmän och mindre
industriledare. Kursen är 3-årig. För inträde vid
t. g. fordras kunskaper i vissa ämnen ung.
motsv. realexamen samt att hava fyllt 15 år.
Efter genomgången kurs avlägges »teknisk
studentexamen», som ger behörighet till
inträde vid Tekniska högskolan.
Tekniska högskolan. Läroanstalt i
Stockholm, avsedd att meddela teknisk bildning
av vetenskaplig och konstnärlig art. T. h.
har olika fackavdelningar för:
maskinbyggnad och mekanisk teknologi,
skepps-byggeri, elektroteknik, väg- och
vattenbyggnad, kemisk teknologi, bergsvetenskap
och arkitektur. Från t. h. utexamineras
civilingenjörer, bergsingenjörer och
arkitekter. Undervisningen bestrides av 34
professorer och något flera speciallärare.
Efter ombildning av äldre läroverk med
liknande uppgift erhöll t. h. sitt nuvarande
namn 1877.
TEKNISKA HÖGSKOLAN.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
