Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tariff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6327
Tarmvred—Tasman.
6328
Tarmvred (lat. vo’lvulus). En
omvrid-ning av tarmen omkring tarmkäxet eller
omkring en annan tarmslynga.
Behandlingen måste i de flesta fall vara kirurgisk.
Företages icke operation i god tid, kan
tillståndet förvärras, så att döden slutligen
inträder.
Tarn. 1. Flod i s. Frankrike, med källor
i Cevennerna och utlopp i Garonne. Längd:
375 km. 2. Dep. i s. Frankrike.
Tarn-et-Garonne [-e-garå’nn]. Dep. i s. v.
Frankrike.
Tarnopol [tarnå’pål]. Stad i s. ö. Polen,
med betydande spannmålshandel. 32 000
inv. (1921), varav omkr. hälften judar.
Ta’rnöw. Handelsstad i s. ö. Polen, med
talrika byggnadsminnesmärken fr. äldre
tider. 36 000 inv. (1924), varav omkr. 40%
judar.
Ta’ro. Se Colocasia!
Tarpa’n. Se H ä s t!
Tarpe’iska klippan. En klippbrant på
ka-pitolinska kullen i Rom, varifrån man
fordom nedstörtade dödsdömda.
TarquPnius. Enl. traditionen namn på
två rom. konungar. 1. T. P r i’s c u s. Roms
5: te konung. 2. T. S u p e’r b u s el.
Tyrannen. Roms 7: de och siste konung.
Ehuru T. skall ha varit en duglig regent,
framkallade hans godtycke och våldsdåd
den opposition, som omkr. 509 f. Kr.
avskaffade konungadömet och införde
republiken i Rom.
Tarragona [taragå’na]. 1. Prov, i n. ö.
Spanien. 2. Handels- och fabriksstad i T.
1, vid Medelhavet, med storslagen katedral
fr. 1100- och 1200-talen. T. var under rom.
tiden en betydande stad. 28 000 inv. (1930).
Tarra’sa. Fabriksstad i n. ö. Spanien
(prov. Barcelona). 31 000 inv. (1925).
Tars. Beteckning för den del av
fåglarnas nedre extremiteter, som motsvarar
övriga ryggradsdjurs mellanfot och innehåller
ett enda ben, bildat genom
sammanväx-ning av fyra mellanfotsben samt nedre
raden vristben. Hos övriga ryggradsdjur är
t. detsamma som vrist.
Tarsled. Socken i Älvsborgs län (Kullings
härad). 491 inv. (1932).
Tartarin [-rä’n]. Huvudperson i flera av
A. Daudets romaner.
Ta’rtaros (grek.). Forngrek. benämning
på underjorden, särskilt den del, där de
onda straffades efter döden.
Tarti’ni, Giuseppe, f. 1692, d. 1770.
It. violinist, tonsättare och teoretiker. T.
är en av alla tiders största violinister, vars
teknik (särskilt stråkföring) har blivit
bestämmande för det moderna violinspelet.
Han har bl. a. skapat ett flertal
violinkonserter och violinsonater (häribl. den
berömda Djävulsdr illen, Trillo del diavolo),
vidare författat en skrift om stråkföring och
en harmonilära.
Tartra’t. Salt av vinsyra (lat. a’cidum
tarta’ricum).
Ta’rtu. Estn. namn på D o r p a t.
Tartuffe [tarty’ff]. Huvudpersonen i
Mo-lieres drama med samma namn; sedermera
även beteckning för en religiös hycklare.
Ta’sji-la’ma. Jämte Dalai-Lama och
B o g d o-K han den tibetanska
lamais-mens mäktigaste religiösa överhuvud, med
säte i Tasji-Lunpo.
Ta’sji-Lu’npo. Bet. »Välsignelsens berg».
Berömt kloster i s. Tibet, Tasji-Lamas
residens. Se Lamaism!
Tasjke’nt. Huvudstad i sovjetrepubliken
Usbekistan i ryska Central-Asien. T. är en
huvudsakligen europeiskt-ryskt präglad
stad med flera museer, stort universitet
cch observatorium m. m. 270 000 inv.
(1926).
Taskspelare (av dialektordet taska =
väska). Kringfarande trollkonstnär,
fordom försedd med en attiralj påse.
Tasman, Abel Janszen, f. omkr.
1602, d. 1659. Holl. sjöfarare, som 1642—
43 på uppdrag av holl. ostind. kompaniet
fr. Batavia företog en upptäcktsfärd till
farvattnen runt Australien, varvid han
upptäckte den efter honom uppkallade ön
Tasmanien, Nya Zealand m. fl. dittills
obekanta områden. —
Tasmanglaciä-ren, se Nya Zealand!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
