Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tandkräm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0317
Tandkräm—Tange’ntbussol.
6318
Tandkräm el. t a n d p a s t a. Sv.
farma-kopéns t. håller 55 delar kalciumkarbonat,
10 delar vit tvål, 5 delar bikarbonat, omkr.
25—30 delar glycerin jämte
smakförbättrande medel (pepparmyntolja, anisolja och
tymol).
Tandkött. Den del av munslemhinnan,
som överkläder käkarnas tandutskott och
omsluter tändernas halsparti.
Tandläkare. Efter 3 års studier- vid
tandläkarinstitutet el.
motsvarande studier i utlandet kan man här i
Sverige bli av medicinalstyrelsen förklarad
för legitimerad t. med rätt att under
medicinalstyrelsens överinseende utöva detta
yrke. För medicine kandidater kan
utbildningen begränsas till 2 år. I Sverige
finnas 1 617 t. (dec. 1932).
Tandläkarinstitutet. En i Stockholm
befintlig institution för tandläkarutbildning,
grundad 1899. Studierna omfatta dels
ettårig teoretisk kurs, som leder till
odonto-logie kandidatexamen, dels tvåårig,
praktisk utbildning, avslutad med
tandläkareexamen.
Tandprote’s. Detsamma som
löständer. Jfr Protes!
Tandpulver. Sv. farmakopéns t. håller
75 delar kalciumkarbonat, 16 delar vit tvål,
8 delar borax och 1 del pepparmyntolja.
Tandrot. Den i käkbenet fastsittande
delen av tanden. Se Tänder!
Tandröta (lat. ca’ries de’ntium). Genom
mekaniska, kem. el. termiska skador å
tänderna kunna vissa organiska syror,
uppkomna genom bakteriell sönderdelning av i
munhålan förefintliga föroreningar,
åstadkomma urkalkning av tändernas emalj och
tandben, så att håligheter uppstå i
tänderna. Detta kallas t. och kan uppträda i
alla åldrar. T. behandlas med upprensning
av hålen och tandfyllning.
Tandsnitt. Se Kolonn!
Tandsten. En stenliknande avlagring å
tänderna, mest framträdande å
framtän-derna i underkäken. T. bildas ur saliven
genom utfällning av kalksalter (karbonat
och fosfat) samt innehåller därjämte slem,
olika slags avstötta celler samt en mängd
olika mikroorganismer. T. motverkas
genom omsorgsfull tandvård. Höggradig t.
bör behandlas av tandläkare.
Tandvalar. Underordn. av Valdjuren.
T. kännetecknas av talrika enkla tänder
och osymmetriskt kranium med endast en
näsöppning. T. indelas i Kaskeloter
{Physete’ridce), Floddelfiner
{Platani’ stidce) , D e 1 f i n e r {Delphi’nidce) och
Vitfiskvalar {Delphinapte’ridce).
Tandömsning. Se Tänder!
Tanganji’ka. Bet. »Stort vatten». Sjö i
ö. Central-Afrika, på gränsen mellan
Tan-ganjikaterritoriet och Belgiska Kongo,
jordens näst Baikal djupaste insjö (1 435 m),
6 ggr så stor som Vänern och 645 km lång.
T. avrinner vid högvattenstånd genom
Kongos biflod Lukuga.
Tanganji’ka-territoriet. Britt,
mandatområde, beläget i ö. Central-Afrika mellan
sjön Tanganjika och Indiska havet, med
942 000 kvkm ngt mer än dubbelt så stort
som Sverige. T. har synnerligen
värdefulla skogar av ebenholts, bambu m. m. De
förnämsta exportvarorna äro sisalhampa
(50 000 ton 1930), kaffe och jordnötter. En
viktig järnv. fr. Indiska havet till
Tangan-jikasjöns ö. strand genomkorsar landet.
4 860 000 inv. (1930), varav 8 000 européer.
Huvudort: D a r-e s-s a 1 a m.
Tangdynastien. Kin. kejsardynasti (618
—907).
Tange’nt (lat. ta’ngere = beröra). 1. En
rät linje, som träffar en kroklinje i endast
en punkt och utgör gränsläget för en
sekant, som flyttas så, att dess två
skärningspunkter med kurvan komma allt
närmare varandra och i gränsövergången
sammanfalla. 2. En av de t r i g o n o m
e-triska funktionerna. 3. Inom
musiken var och en av de med elfenben el.
ebonit överklädda tunna träribbor på
pianoinstrument, orglar m. m., genom vars
nedtryckande den tongivande mekanismen
sättes i rörelse. Sammanfattningen av alla
t. på ett instrument kallas klaviatur.
Tange’ntbussol [-så’l]. En enkel, numera
föga bruklig apparat för mätning av
elek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
