Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Szatmar-Nemeti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6259
Szatmar-Ne’meti—Såve’ra.
6260
Szatmar-Ne’meti [sa’tt-] (rumänska Satu
Mare). Stad i n. v. Rumänien, med dels
tysk, dels magyarisk befolkning. 50 000
inv. (1930).
Szeged [sä’gäd]. Stad i s. Ungern,
landets näst största stad, med betydande
handel och industri. 135 000 inv. (1930).
Székes-Fehérvär [se’käsj-fä’hervar] (tysk.
Stuhlweissenburg). Stad i v. Ungern,
centrum i en rik jordbrukstrakt. 41 000 inv.
(1930).
Szentes [sä’ntäsj]. Stad i s. ö. Ungern,
med vinodling och kvarnindustri. 33 000
inv. (1930).
Sze-tschwan el. S e-t s j u a n. Bet. »De
fyra flodernas land». Prov, i s. Kina, med
406 000 kvkm ngt mindre än Sverige, i
sina lägre delar ett av världens mest
tätbefolkade områden. 52 mill. inv. (1926).
Huvudstad: T s c h ö n g-t u-f u.
Szolnok [såTlnåk]. Stad i ö. Ungern, en
av landets älsta städer, med
spannmålshandel m. m. 39 000 inv. (1930).
Szombathely [så’mbathäj]. Se S t e i n
a-mänger!
Sågfisk (Pri’stis antiquo’rum). En art
Broskfiskar med nosen utdragen till
ett långt med skarpa tänder beväpnat
ut-språng. Gälöppningarna ligga på
undersidan. Två ryggfenor finnas. S.
förekommer i tropiska hav (även i Medelhavet).
Sågtång. Sv. namn på Fu’cus serra/tus.
Sånga. 1. Socken i Stockholms län
(Fä-rentuna härad). 1 003 inv. (1932). 2.
Socken i Västernorrlands län (Boteå
tingslag). 676 inv. (1932).
Sångare (Sylvi’idoe). En fam.
Tätting-a r, kännetecknad av smal och svag näbb
med en inskärning på över näbben strax
innanför spetsen. De flesta äro insektätare
och flytta om hösten söderut. Bona äro
oftast mycket välbyggda. I Sverige
förekomma av s. trädgårdssängar e,
lövsångare, kärrsångare,
kungsfågel, törnskator och
järnsparv.
Sånggudinnor. Detsamma som m u s e r.
Sånglärka. Se Lärkor!
SÅGFISK. Fotografi.
Sångstritar. Se S t r i t a rl
Sångsvan. Se S v a n o r!
Sångtrast. Se Taltrast!
Såpa. S. består av kalisalter av stearin-,
palmitin- och oljesyra, blandade med den
vid framställningen uppkomna glycerinen.
S. framställes nämligen genom
förtvål-ning av fett med kalilut. Grönsåpa är
i regel färgad med en liten smula indigo,
medan gul (»glycerinsåpa») är ofärgad.
Kärnsåpa innehåller fasta korn av
ka-liumstearat och har alltså framställts ur
fastare fettarter (med större halt av
stea-rinsyra). Jfr Fett, Tvål!
Såpnejlika. Sv. namn på Sapona’ria
offi-cina’lis.
Såpsprit. Lösning av såpa i sprit, mest
använt vid hårtvättning.
Såpört. Sv. namn på Gypso’phila
fasti-gia’ta.
Sårläka. Sv. namn på Sani’cula
euro-pce’a.
Såve’ra (fransk, sauver). Bet. rädda,
frälsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
