Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syrén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6255
Syrén—Sy’rinx.
6256
ger en syra. S. äro i regel oxider. Jfr
Anhy drider!
Syrén. Se S y r i n g a!
Syrer. Inv. i Syrien. Om forntidens
syrer se Arameer! Om nutidens inv. i
Syrien se Syrien!
Syrien. 1. Landområde i Främre Asien,
best, av det franska mandatområdet
Syrien (se S. 2!) och. de britt,
mandatområdena Palestina och Transjordanien. S.
är ett av Medelhavet och öknen begränsat
taffelland, avbrutet genom den s. k.
Syriska gravsänkan med Orontes i n. samt
Jordan och Döda havet i s. Prägel av
verkligt bergland har mell. Syrien, där
Libanons högsta toppar nå 3 063 m. ö. h. I
fråga om växtligheten växlar S. mellan
fattig stäpp och yppig medelhavsflora med
vin och fruktträd, pinjer och cypresser.
En märklig återstod av forntida skogar
utgöra cedrarna på Libanon (se Ceder!).
•—■ De älsta kända inbyggarna i S. voro
hettiter i n., arameer i mell. S. och
ka-naaniter, fenicier och hebréer i s. och vid
kusten. På 700-talet erövrades S. av
assyrierna, och sedan ingick landet efter
vartannat i de babyloniska, persiska och
make-doniska världsväldena. Omkr. 300 f. Kr.
bildade S. ett eget rike under
seleukider-na och med Antiokia som huvudstad. År
64-—63 erövrades S. av Pompejus, och
sedermera utgjorde det med världsstaden
Antiokia som centrum en av det rom.
väldets viktigaste provinser. På 600-talet e.
Kr. erövrades S. först av perserna och
sedan av araberna, vilkas kultur än i dag
präglar landet. Fr. 1516 till världskriget
var S. en del av det turkiska väldet.
Befolkningen är en blandning av de gamla
syrerna, greker, turkar, araber och
västeuropéer. Språket, den s. k. nysyriskan,
bygger på gamla arameiska dialekter. Se
vidare S. 2, Palestina,
Transjordanien!
2. Franskt mandatområde, best, av n.
och mell. S. 1 (Syrien, Libanon, Latakia och
Djebel el-Drus), med 149 000 kvkm något
större än Lappland. Huvudnäringen är
jordbruk och de förnämsta kulturväxterna
vete (527 ton år 1930), korn, vin och oliver.
SYRIEN. Vattenbärare fylla sina säckar.
Fotografi.
I Orontesdalen odlas bomull på
konstbe-vattnad mark. Silkesodlingen är särskilt
betydande omkr. Damaskus och Beirut. S.
beröres av Bagdad- och Hedjasbanorna,
varjämte även flera andra järnv. finnas,
bl. a. fr. Beirut till Damaskus. Mellan
dessa städer är även regelbunden
automo-biltrafik anordnad. . S. best, av fyra olika
stater: Syriska republiken,
Libanonrepubli-ken, guvernementet Latakia och
guverne-mentet Djebel el-Drus, alla dock ytterst
beroende av den franske
överkommissarien. 2 832 000 inv. (1929), varav omkr.
1 % mill. muhammedaner och % mill.
kristna. Huvudstad i Syriska republiken
är Damaskus, i Libanonrepubliken
Beirut.
Syri’nga. Växtsläkte (fam. Olea’cece’) med
blommor i klase, motsatta blad och 4-taliga,
trattlika blommor. Den vanl. syrenen (S.
vulga’ris) odlas allmänt i hela Sverige
ända upp till Norrbotten; även några
andra arter och hybrider odlas.
Sy’rinx (grek.). Bet. rör. Antikt
herdeinstrument, s. k. p a n f 1 ö j t, blåsinstru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
