Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svävningar - Sya - Süan-hua-fu - Sybaris - Sybel, Heinrich von - Syberg, Fredrik (Fritz) Vilhelm Heinrich - Syd-Afrika - Sydafrikanska partiet - Sydafrikanska Unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6229
Sya—Sydafrikanska Unionen.
6230
sig i omväxlande ökning och minskning
av amplituden. S. äro särskilt tydliga vid
ljudvågor och avlyssnandet av s. kan
därför användas vid stämning av
musikinstrument, då deras upphörande betecknar
absolut tonlikhet. S. av de elektriska vågorna
verka ofta störande vid radiomottagning,
om två stationer sända på nära lika
våglängder.
Sya. Socken i Östergötlands län
(Vifol-ka härad). 585 inv. (1932).
Siian-hua-fu. Stad i ö. Kina (prov.
Tschi-li). Omkr. 100 000 inv.
Sy’baris. Forntida stad i s. Italien, vid
Tarentinska viken, bekant för rikedom, lyx
och veklighet. S. förstördes 510 f. Kr. —
S y b a r i’t, vekling, njutningsmänniska.
Sy’bel, Heinrich von, f. 1817, d.
1895. Tysk historiker, prof, i Marburg,
Munchen och Bonn. S. har utövat ett
omfattande historiskt författarskap, till vars
främsta alster räknas Geschichte der
Revo-lutionszeit 1789—1800 (1853—74) samt Die
Begriindung des Deutschen Reiches durch
Wilhelm 1 (7 band, 1889—94).
Syberg, Fredrik (Fritz) Vilhelm
Heinrich, f. 1862. Dansk målare, den
främste inom den s. k. Fyn-skolan.
Intensiv känsla och stämning prägla hans dock
realistiskt sedda motiv. På 1890-talet
utförde han utmärkta illustr. till Andersens
saga »En moder».
Syd-Afrika. Geografisk benämning, som
användes i ngt växlande bet. Enl. den
internationellt vanl. uppfattningen torde
dock med S. avses de britt, besittningarna
Basutoland, Betsjuanaland, Syd-Rhodesia,
Nord-Rhodesia, Swaziland och
Sydafrikanska Unionen med mandatområdet
Sydväst-Afrika. Benämningen S. användes också
dels i bet. Afrika s. om floden Sambesi,
dels i bet. Sydafrikanska Unionen. Se
vidare Afrika, Sydafrikanska
Unionen!
Sydafrikanska partiet. Parlamentsparti
i Sydafrikanska Unionen, vars politik
kännetecknas av fasthållande vid det britt,
imperiet. Under ledning av Botha och
Smuts har S. haft ledningen av unionens
politik till 1924, då
självständighetsparti-et (nationalisterna) i förening med
arbetarpartiet fick majoritet i parlamentet.
Sydafrikanska Unionen (eng. The Union
of South Africa). Britt, dominion (koloni
med självstyrelse) i Syd-Afrika, med
1 222 000 kvkm nära 3 ggr så stor som
Sverige.
Kust. Se Afrika!
Allm. geografisk byggnad.
S. består till övervägande del av platåer
med ganska jämn yta. Den största av
platåerna är Hooge Veldt, som fyller större
delen av Kapkolonien, Oranje och
Trans-vaal. Platåernas randberg bilda utpräglade
bergstrakter, så bl. a. Drakbergen med
Syd-Afrikas högsta punkt, Cathkin Peak (3 650
m. ö. h.). S:s förnämsta floder äro
Oranje, Vaal och Limpopo. Se vidare Afrika!
Allm. geologisk byggnad,
växt- och djurvärld. Se
Afrika!
Klimat. S:sv. kust är betydligt
svalare än ö. kusten, beroende på
strömförhållandena i de omgivande haven.
Nederbörden är minst vid v. kusten, där den på
några håll ej ens når 100 mm. Kusten av
Natal har däremot en årlig nederbörd på
mer än 1 000 mm. I S. är på de flesta håll
vintern torrtid och sommaren den egentl.
regntiden.
Befolkningen. Omkr. 20 % av
befolkningen utgöres av vita,
huvudsakligen av boll, (se B o e r!) el. britt,
nationalitet. Negerbefolkningen best, till alldeles
övervägande del av bantunegrer; dessutom
märkas hottentotter och buskmän. Asiater
finnas till ett antal av omkr. 190 000. 8
mill. inv. (1930).
Näringar. Jordbruket är
huvudnäring i kustområdena. I Kapkolonien odlas
framför allt vete (387 000 ton 1931), vin
och frukt, i det subtropiska Natal majs
(1 556 000 ton 1930) och durra samt på
plantagerna te och sockerrör (296 000 ton
1931). På platåerna är boskapsskötseln
viktigast; år 1929 funnos 10,5 mill.
nötkreatur, 45 mill. får och 7,9 mill getter.
Bergsbrukets bet. framgår därav, att S. är
världens rikaste guldland (355 000 kg. 1931)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
