Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6203
Sverige.
6204
ringar, införande av ångfartygstrafik och
järnvägar (från 1850-talet) samt den på
1900-talet inträdande automobiltrafiken.
Delvis under inflytande av
näringsfrihets-lagstiftningen uppblomstrade industrien
oerhört kraftigt och tävlar nu med
jordbruket i folkförsörjande betydelse;
uppfinningar och rationaliseringssträvanden
ha ock inom båda dessa näringar omskapat
arbetsförhållandena, infört maskindrift i
ständigt ökad omfattning och gjort
arbetarnas ställning till företagarna allt
mindre personlig. Ur dessa förändringar
framsprungo från 1800-talets senare del
målmedvetna strävanden att effektivare
tillvarataga arbetarnas intressen, förbättra
deras löner, minska arbetets risker och
otrygghet, bereda dem ökad fritid m. m.,
strävanden som framför allt
omhändertagits av de socialistiska arbetarpartierna
och den med dessa intimt sammanknutna
fackföreningsrörelsen. Tidvis under hårda
och bittra strider (storstrejken 1909;
»Ådalshändelserna» 1931) mot
arbetsgivarna, vilka även sammanslutit sig till
stora organisationer, ha arbetarna nått
fram till allt bättre förhållanden
(åttatim-marsdag; kollektivavtal). Vinsterna ha
dock under det senaste årtiondet
allvarligt äventyrats genom en utbredd
arbetslöshet, som hänger samman med långvariga
ekonomiska krisföreteelser i hela världen
men sannolikt förvärrats genom att det sv.
näringslivet måhända utöver sin
ekonomiska bärkraft belastats med sociala
förpliktelser. — Ett ekonomiskt område, som
under hela perioden varit föremål för
politiska strider, är utrikeshandeln och
frågan om dess beläggande med tullar.
Importtullar och införselförbud hade hört
till merkantilismens hjälpmedel men
bekämpades av 1800-talets liberala
strävanden. I stort sett i anslutning till
utvecklingen i det övriga Europa genomlöpte
Sverige en frihandelsperiod omkr. 1855—
1888 och en tullskyddsperiod 1888—1914.
Under världskriget uppstod en tillfällig
situation med helt andra förhållanden än
de normala, i det att nu importen i
görligaste mån understöddes av statsmakterna,
medan exporten av de flesta varuslag
be
kämpades. Efter kriget har
frihandels-ståndpunkten i stort sett företrätts av
vänsterpartierna, medan högern förordat
tullar både ur näringsskyddets och
statsfinansernas synpunkt.
De förbättrade kommunikationerna och
det hos folkets breda lager ökade
välståndet ha möjliggjort den andliga odlingens
spridande till allt vidare kretsar, varvid
tidningspressen fått en dittills oanad
betydelse; den första moderna tidningen var
Aftonbladet, grundad 1830 av L. J. Hierta.
I samma riktning ha, direkt och indirekt,
flera ideella folkrörelser verkat, såsom
nykterhets-, folkbildnings- och
arbetarrörelserna samt folkhögskolorna. —-
Vetenskaperna ha under 1800- och 1900-talen
haft en rik blomstring och alltmer frigjort
sig från andra syften än
sanningssökande!; det ständigt ökade kravet på
specialisering ha låtit allt fler nya
vetenskapsgrenar uppstå, t. ex. litteratur- och
konsthistoria eller fysikens och kemiens
undervetenskaper. Bland de yppersta
målsmännen för skilda vetenskapsgrenar må
nämnas naturvetenskapsmännen Berzelius,
Arrhenius, Fries, Ångström, de Geer,
Sieg-bahn, Svedberg, matematikerna Fredholm
och Mittag-Leffler, upptäcktsresandena A.
och E. Nordenskiöld, Hedin samt Ch. och
J. G. Andersson, historikerna Geijer, F.
C. Carlsson, Malmström, Odhner och
Hjär-ne, språkmännen Noreen, Lundell, von
Friesen och Karlgren,
litteraturhistorikerna Schuck, Blanck, Lamm, Böök,
filosoferna Boström, Hans Larsson och
Hägerström, arkeologen Montelius och teologen
Söderblom. Näringslivets och särsk.
exportindustriernas uppsving har till en ej ringa
del grundats på en rad sv. uppfinnares
verksamhet, bl. vilka må nämnas John
Ericsson, de Laval, C. D. Ekman,
Lundström, O. Carlson, G. Göranson, Dalén,
Wingqvist. •—■ Inom litteraturen trängde i
1800-talets början en romantisk riktning
igenom, präglad av känslodjup och filosofisk
reflexion, hos några (göterna) parad med
forntidssvärmeri; bärande namn äro
Atter-bom, Stagnelius, Tegnér, Geijer och den
något yngre, finlandssvenske Runeberg.
Senare strävade litteraturen att tjäna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
