Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6183
Sverige.
6184
växlande, varvid växlingarna bero dels på
landets betydande utsträckning i n. och. s.,
dels på höjden över havet.
Växt- och djurvärld. I fråga om
vegetationen brukar S. indelas i fem
områden: 1) Fjällregionen, som sträcker sig
som ett bälte mot gränsen till Norge
genom hela det nordliga S. ned till n.
Dalarna. Den mest utmärkande
växtformationen är här fjällheden, en torr, mager och
enformig vegetation av dvärgbuskar samt
örter, gräs, mossor och lavar. 2)
Björk-skogsregionen, närmast nedanför fjällen,
karakteriseras av en fjällform av
glasbjörken, som bildar låga, ljusa skogar. Utom
fjällbjörken uppträda gråal, hägg, asp och
rönn. 3) Den norra barrskogsregionen
vidtar nedom björkskogsregionen och bildar
n. S:s stora skogsland, vars sydgräns, i
huvudsak sammanfallande med ekens
nordgräns, går fr. Söderhamn i s. v. riktning
till Skagern och därefter mot n. v. till
övre Frykensjön. Inom detta område äro
ofantliga vidder täckta av enformiga
skogar av tall och gran, med inslag av
lövskog; den odlade marken inkräktar endast
i ytterst ringa grad på skogen. 4) Den
södra barrskogsregionen följer ekens ovan
beskrivna nordgräns och får i s. en
naturlig begränsning genom granens s. gräns,
vilken går genom s. Bohuslän, s. v.
Västergötland, inre Halland, s. v. Småland, n.
Skåne och s. Blekinge. Barrskogarna äro
här vanl. barrblandskogar, och som ett
nytt element tillkommer ekfloran med ek,
ask, alm, lind, lönn, hassel, slån o. dyl.
Härtill kommer, att skogstäcket i denna
del av landet i stor omfattning måst vika
för odlingen. 5) B oksko g sregionen, vars n.
gräns sammanfaller med granens sydgräns,
har naturskogar av företrädesvis bok och
ek; skogen har f. ö. inom detta område i
särskilt hög grad inskränkts genom
kulturen, och bokskogsregionen har att
uppvisa S:s fruktbaraste och bäst upparbetade
åkerjord.
Djurvärlden är ganska växlande, över
hela landet utbredda ryggradsdjur äro bl.
a. hare, åkersork, vessla, beekasin och
stenskvätta; utbredda över hela det
nedanför skogsgränsen liggande landet äro
ek
orre, näbbmus, räv, gräsand, hackspett,
huggorm, snok, groda, padda m. fl. För
fjälltrakterna karakteristiska djur äro bl.
a. järv, fjällräv och fjällämmel, fjällripa,
fjälluggla och snösparv. Bl. barrskogens
djur märkas björn, varg, lodjur, älg och
mård, tjäder, järpe och trana, lom och
taltrast. Slättbygdsdjur i huvudsak äro
grävling, igelkott, rapphöna, sånglärka och
ängsknarr. För bokskogsområdet
utmärkande djur äro kronhjort och mullvad,
stork, häger, råka och näktergal. Vad de
S. omgivande haven beträffar, ha endast
ett fåtal havsformer trängt in i Östersjön
med dess ganska ringa salthalt; däremot
finns i Skagerak och Kattegatt en fullt
utvecklad havsfauna med ekonomiskt så
viktiga arter som sill och makrill m. fl.
Befolkning. S. har en sällsynt
enhetlig befolkning av övervägande nordisk
ras. Främmande språk tala, frånsett omkr.
20 000 främm. undersåtar, endast 7 000
lappar och 30 000 finnar (mindre än 1 o/o
av befolkningen). Lapparna återfinnas
utom i Lappland även i Jämtland,
Härjedalen och nordligaste Dalarna. Finnarna
bo till största delen i Tornedalen. Utom S.
finnas sedan gammalt svenskar i Finland
och Estland, vartill under det senaste
århundradet kommit ett starkt sv. element i
U. S. A. Folkmängdstätheten utgjorde år
1932 15 inv. på 1 kvkm; glesare
befolkning ha av europ. länder endast Norge,
Finland och Island. Befolkningstätheten
är störst i Malmöhus län med 106, minst i
Norrbottens län med 2 inv. på 1 kvkm.
Överskottet av födda pr 1 000 inv. utgjorde
åren 1929—-1931 resp. 3, 3,7 och 2,3; det
är lägre än i samtliga med S. jämförbara
länder. Vid början av år 1932 hade S.
6 162 446 inv., varav 4 123 672 på
landsbygden och 2 038 774 i städerna.
Näringar. Jordbruket — i S. nästan
genomgående förenat med boskapsskötsel
■—■ upptar (i form av åker, trädgård och
naturlig äng) 12,2 o/o av S:s yta och 38,4
% av befolkningen. De viktigaste
produkterna år 1931 voro: hö (6 mill. ton),
foder-rotfrukter (3,3 mill. ton), potatis (1,5 mill.
ton), havre (1 mill. ton), sockerbetor (0,9
mill. ton), blandsäd (0,5 mill. ton), korn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
