Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stämföring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6085
Stämföring—Stärbhus.
6086
står rösten. De ovanför liggande, falska
stämbanden hava föga bet. för den
verkliga röstbildningen, men anspännas
kraftigt vid falsett (se detta ord!).
Stämföring. Det sätt, på vilket de olika
stämmorna i en flerstämmig musikalisk
sats fortskrida. Man skiljer mellan tre
slag: 1. Parallellrörelse, om av
t. ex. två stämmor båda samtidigt falla el.
stiga; 2. Motrörelse, om den ena
stiger, då den andra faller; samt 3. S
i-dorörelse, om den ena ligger stilla,
medan den andra stiger el. faller.
Stämgaffel. En av den eng. lutspelaren
John Shore (d. 1753) år 1711 uppfunnen
tvågrenad gaffel av stål, varmed man
kontrollerar den absoluta tonhöjden. Tonen
frambringas genom anslag, knäppning el.
strykning med stråke.
Stämma. 1. Den mänskliga sångrösten,
som med avseende på tonhöjden delas i
fyra huvudslag: sopran, alt, tenor
och bas. 2. S. kallas även vart och ett
av de utförande organen i en flerstämmig
komposition som t. ex. violin-s., flöjt-s.,
piano-s. o. s. v. Med avseende på deras bet.
skiljer man mellan huvud-s. och
fyllnads-s. el. bi-s.; på deras läge: över-s., mellan-s.
och under-s. och på deras besättning:
solo-s. och kör-s. 3. S. å orgeln. Se Register,
Stämning!
Stämmotid. Se Leg a!
Stämning. 1. En vanligen av domstol
utfärdad kallelse att inställa sig inför
domstolen ss. part el. vittne. Stämning
s-m a n, person med bemyndigande att
ombesörja delgivning av s. och dylika
handlingar. —- Stämning stid, tiden
mellan delgivningen och den tidpunkt, då den
stämde är skyldig inställa sig (personligen
el. genom ombud) inför domstol. 2. Inom
musiken bet. s. fastställandet av enhet i
instrumentens tonhöjd, varvid man utgår
fr. en given normalton, ettstrukna a (a1).
Dess svängningstal fastställdes i Paris
1858 till 870 enkla svängningar i sek. vid
15°. Se även Temperatur!
Stämpelpapper. Papper, avsett för vissa
offentliga dokument och försett med
in
tryckt märke el. senare ditklistrat sådant,
beläggningsstämpel, angivande
visst penningbelopp. Genom s. upptar
staten stämpelskatt. Jfr Lösen!
Ständchen [sjtä’nttjen]. Tyskt namn å
serenad.
Ständer. Plur. av stånd. Se Stånd
3! Ständermöten, äldre sv.
benämning på riks- och herredagar, utskotts- och
landskapsmöten.
Ständiga internationella domstolen i
Haag. Se Haagdomstolen!
Stängningstid. S. är reglerad i en lag
av 1919 om begränsning av tiden för
idkande av handel och viss annan rörelse
(butikstängningslagen). Vanliga
handelsbodar få hållas öppna vardagar kl. 8 f. m.
—7 e. m. (10—23 dec. till kl. 8 e. m.),
butiker med mejeriprodukter, bageri- och
konditorivaror däremot fr. en timma
tidigare till en timma senare samt på
helgdagar kl. 7—10 f. m. Frisérsalong får
hållas öppen 8 f. m.—8 e. m. samt, om flera
helgdagar inträffa i följd, på en av dessa
under högst två timmar före kl. 11 f. m.
Stäpp (rysk, stepj). Beteckning för de
oftast gräsklädda, trädlösa slätter, som
förekomma på gränsen mellan det
tempererade bältets stora skogar och de tropiska
öknarna. S. ha stor utbredning i s.
Ryssland, mell. Asien, Nord-Amerika (p r ä r
i-e r), Syd-Af rika och Syd-Amerika (s
a-vänner, p a m p a s). Deras uppkomst
betingas av heta och torra somrar samt
vårregn.
Stäppantilop. Se Saiga-antilop!
Stäpphund. Se Hyenahund!
Stäpphöns (Ptero’clidce). En fam.
Hönsfåglar med långa, spetsiga vingar, svag
näbb och svaga ben. Framtårna äro
hopvuxna, baktån rudimentär el. saknas. S.
förekomma i Asien och Afrika; en art,
Vanliga s. (Syrrha’ptes parado’xus)
har tillfälligtvis träffats i Sverige.
Stärbhus, s t e r b h u s (tysk, sterben
= dö). 1. Dödsbo, sammanfattningen av
en avliden persons tillgångar och skulder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
