Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studentexamen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6075
Sturefors—Sturm und Drang.
6076
lians efterträdare som riksföreståndare. 2.
Sten Svantesson S., Sten S.
d. y., f. omkr. 1492, d. 1520, Den förres
son, riksföreståndare 1512—20. S.
åda-galade stor duglighet som regent.
Liksom sin store namne ägde han
starka sympatier bland allmogen men
bekämpades av unionspartiet, vars ledare var
den ränkfulle Gustav Trolle. När denne
med dansk hjälp sökte organisera en
unio-nell resning, angrep S. ärkebiskopsslottet
Stäket och jämnade det med jorden 1517
Den danska undsättningshären blev
slagen, och samma öde undergick en ny dansk
här vid Brännkyrka året därpå. Men när
Kristian II 1520 gjorde ett nytt anfall, led
S. nederlag vid Bogesund och sårades själv
dödligt samt dog på återfärden till
Stockholm. 3. Svante Stensson S., f. 1517,
d. 1567. Riksmarsk, greve. S. tjänade
troget Gustav Vasa och upphöjdes av Erik
XIV i grevligt stånd men blev sedan
föremål för dennes misstankar och mördades
i Uppsala. 4. Nils Svantesson S.,
f. 1543, d. 1567. Den förres son, diplomat
och krigare. S. tjänstgjorde som Erik
XIV: s sändebud till England och
Loth-ringen samt var befälhavare under danska
kriget. Han mördades jämte sin fader.
Sturefors. Gods i Östergötlands län
(Vists socken), fideikommiss inom ätten
Bielke. Huvudbyggnaden, uppförd efter
ritning av N. Tessin d. y., fullbordades
1704.
Sturekrönikorna. Den rimmade forts, av
Karlskrönikan (se detta ord!).
De behandla Sveriges historia tiden 1452
—1520 och kännetecknas av lidelsefull
patriotism och våldsamt danskhat.
Sturemonumentet. Ett av Uppsala
studentkår rest monument över Sten Sture
d. ä. 1871 väcktes i Uppsala tanken på ett
dylikt, och fr. 1887 kombinerades lösningen
härav med en av norska statsrådet Astrup
skänkt porfyrkolonn. Det 1902 i den
slutliga pristävlingen med 4: de pris belönade
förslaget blev det, som kom att utföras.
Dess upphovsman var Carl Milles, och det
använde ej kolonnen. Urspr. var det till
formen rätt måleriskt hållet, men den
slutliga gestaltningen är stramt och något ku-
STUREMONUMENTET. Skulptur av Milles.
bistiskt stiliserad. Efter prövning av olika
platser i och utom staden restes det 1925
på Kronåsen invid Uppsala.
Porfyrkolon-nen har i st. använts till Jakob
Ulfsson-monumentet.
Sturkö. Socken i Blekinge län (östra
härad). 1 975 inv. (1932).
Sturlasson, Snorr e. Se Snorre
Sturlasson!
Stu’rlungasagan. En samling isl.
krönikor, tillkommen omkr. 1300 och
skildrande Islands öden under 1100- och
1200-talen. Dess kärna kan sägas vara den del,
som handlar om Sturlaätten och särskilt
Snorre Sturlassons liv.
Sturm und Drang [sjtorm ont —] (tysk.).
Betyder »storm och längtan», urspr. namn
på ett drama av F. M. Klinger, en av
målsmännen för den litteraturriktning i
Tyskland, vilken blivit benämnd S. u. D.
Denna riktning, som räknar Rousseau som
sin läromästare, utmärker sig för starkt
känsloliv, våldsam, ofta revolutionär
individualism, utpräglad genidyrkan och en
ofta bisarr, godtycklig formgivning, som
uttrycker de oroliga diktartemperamenten
samt ofta inslag av sentimentalitet. De
främsta förf, inom S. u. D. äro
Goethe och Schiller under deras
tidigare skede. S. u. D. är den tyska s. k.
förromantiken och förebådar n
y-romantiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
