Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spindelört ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5921
Spioneri—Spithead.
5922
Trots den utpräglade rationalismen hos
S. finnas religiöst betonade mystiska
inslag, t. ex. i hans åsikt, att den högsta
kunskapen är att se tingen under evighetens
synvinkel och att själens intellektuella
kärlek till Gud är en del av Guds oändliga
kärlek till sig själv. S:s filosofi har varit
av stor betydelse för eftervärlden, såväl
genom sin panteism som genom läran om
den mekanistiska naturnödvändigheten.
Litt.: A. Ahlbergs övers, av S:s »Etik»
med inledn. (1922). Hans Larsson:
Spi-noza (1931).
Spioneri. Straffbestämmelser om s. äro
intagna i strafflagens 8 kap. S. under krig
anses ej stridande mot folkrätten. I själva
verket förekommer s. i skilda former som
en militär verksamhetsgren i samtliga
moderna stater. Som en inkonsekvens fr. äldre
tider kvarstår emellertid alltjämt, att
tillfångatagna spioner ej behandlas som
krigsfångar utan bestraffas, vanl. med
dödsstraff.
Spirie’a. Växtsläkte (fam. Rosa/cece) med
ett 60-tal arter. De äro örter el. buskar med
vita el. röda blommor. Två sv. arter finnas
(ofta förda till eget släkte, Filipe’ndula),
nämligen S. ulma’ria (el. Filipe’ndula
ul-ma’ria, Älggräs), som är en storväxt ört
med breda, parbladiga blad, vanlig på
fuktiga ställen över hela Sverige, och 8.
filipe’n-dula (el. Filipe’ndula hexape’tala,
Brudbröd), som har mångpariga blad och
växer på torra backar i s. och mell.
Sverige. Flera arter och bastarder odlas som
prydnadsväxter däribl. Ä. salicifo’lia
(Häckspir e’a).
Spira’nter (lat. spira’re = andas) el.
frikativa ljud (lat. frica’re = riva,
gnida). Benämning på konsonantljud, som
frambringas genom luftströmmens gnidning
mot de ovanför struphuvudet belägna
talkanalväggarna.
SpFrdingsee [ se]. Sjö i Tyskland i s. ö.
Ostpreussen, Preussens största sjö och den
största av de Masuriska sjöarna.
119 kvkm (se M a s u r i e n!).
Spiri’ller (lat. spiri’llum = liten skruv).
Se Bakterier!
Spiriti’sm (lat. spi’ritus = ande).
Ande-skådning, andeframkallning, den åsikt, som
anser, att man kan sätta sig i kontakt
med de avlidnas andar, genom medier
el. genom direkt framkallande
(materia-1 i s e r i n g) m. m.; till de spiritistiska
fenomenen höra andeskrivuing, borddans,
andefotografering, »andeknackningar» o. dyl.
S., som ofta har en religiös anstrykning,
har haft vissa perioder av betydande
framgångar, t. ex. under mitten och slutet av
1700-talet samt även i en del kretsar under
nutiden.
Spirituali’sm (lat. spi’ritus = ande,
själ). Den filosofiska åsikten, att den
sanna verkligheten är av andlig natur och att
det kroppsliga är en uppenbarelseform av
det andliga. Inom filosofiens historia har
s. företrätts bl. a. av P 1 a t o n, L e i b n i z,
F i c h t e m. fl.
Spiritualite’t (fransk, spiritualité av lat.
spi’ritus = ande). Bet. förfinad,
intelligent kvickhet. — S p i r i t u e’l 1, kvick och
underhållande.
Spirituo’sa (av spiritus). Benämning på
destillerade rusdrycker. — Spiritu ö’s,
innehållande sprit.
Spi’ritus (lat.). Bet. ande. — S. re’
c-t o r, den ledande anden, »själen» i ett
företag.
Spirlånga. Detsamma som Spillånga.
Spirochse’te pa’llida (av grek. spe’ira —
vindling, ka’ite = hår och lat. pa’llidus =
blek). Sannolikt till protozoerna hörande
mikroorganism, som år 1905 upptäcktes av
tyskarna Schaudinn och Hoffmann. S. är
en mikroskopiskt liten, smal,
korkskruvlik, svagt ljusbrytande organism. Den
orsakar syfilis.
Spis. Se Korrekturexempel!
Spiskummin. Frukterna av Cu’minum
cymi’num, en till fam. Umbelli’ferce
hörande, ettårig ört, inhemsk i ö.
Medelhavsländerna. S. användes som krydda och i
medicinen.
Spithead [spi’tthedd]. Fjärd av Engelska
kanalen mellan Portsmouth och ön Wight,
eng. flottans huvudstation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
