Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spa ... - Spaniel - Spanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5889
Spå—Spanien.
5890
Spa el. S p a a. Berömd kurort i s. ö.
Belgien (prov. Liége). S. hade sin största
blomstring på 1700-talet; det besöktes bl.
a. av Gustav III 1780. 8 000 inv. (1925),
omkr. 20 000 badgäster årligen.
Spackelfärg. Ett slags kitt, som beredes
av linolja och krita och användes till att
fylla ut ojämnheterna i en yta, som skall
målas.
Spackla. Snickar- och målarterm; bet.
utfylla ojämnheter i en yta med murbruk,
färg (s p a c k e 1 f ä r g) el. dyl.
Spaghe’tti (it.). Bet. egentl. snören.
Smala makaroner.
Spa’hi. Urspr. en utvald turk, ryttarkår
är s. numera beteckning för ett i franska
kolonier organiserat rytteri av infödingar.
Spahn, Peter, f. 1846, d. 1925. Tysk
politiker, centrumpartiets ledare fr. 1912,
1917—18 preuss. justitieminister.
Spak, Henrik Fredrik, f. 1876, d.
1926. Urspr. prästman i ärkestiftet
tvingades S. att ta avsked på grund av sin
politiska hållning. Han var sedermera
socialistisk och kommunistisk agitator och
skriftställare.
Spa-konferensen. Ett möte i juli 1920
mellan ombud för de allierade makterna
och Tyskland i staden Spa, varvid en del
avtal träffades rörande Tysklands
fullgörande av Versaillestraktatens
bestämmelser.
Spa’lato (kroatiska Split). Hamnstad i
s. Jugoslavien på Dalmatiens kust, med
storartade ruiner av den rom. kejsaren
Diocletianus palats. 44 000 inv. (1931).
Spaljé (fransk, espalier). Ställning av
trä el. järn till fäste för träd el.
klätter-växter.
Spallanza’ni, L a z z a r o, f. 1729, d.
1799. It. naturforskare, som utförde för
sin tid utmärkta undersökningar över
regenerationen inom djurriket. Viktigast
äro dock hans undersökningar över
befruktningen; genom att filtrera sperma visade
han, att spermatozoerna äro nödvändiga
för att befruktning skall äga rum. Han
trodde dock, att den åtföljande vätskan,
195 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
icke spermatozoerna, stimulera ägget till
utveckling.
Spandau. Stadsdel i v. Berlin.
Spa’ngenberg, August Gottlieb,
f. 1704, d. 1792. Det herrnhutiska
samfundets store organisatör. Hans teologiska
huvudarbete är l’dea fi’dei fra’trum (1779,
sv. övers. 1782).
Spaniel. Se Hund!
Spanien (sp. Espaila). Konungarike i
s. v. Europa, omfattande större delen av
Pyreneiska halvön, med 505 000 kvkm ngt
större än Sverige.
Kust. S:s kust vid Atlanten är i n.
och n. v. brant och klippig samt uppvisar
flera f jordliknande vikar. Däremot är
kuststräckan fr. Portugal till Gibraltars
sund låg, mångenstädes sumpig el. kantad
av dyner. Utefter Medelhavet omväxlar
låg sandkust med mera klippiga och
branta sträckor.
Allm. geografisk och
geologisk byggnad. S. är
övervägande högland. Dess huvuddel är den s. k.
mesetan, ett platåland, bildat genom
förskjutningar i jordskorpan under den
senare hälften av tertiärtiden. Mesetans
randberg äro de Kantabriska bergen i n.,
de Iberiska bergen i n. ö. och Sierra
Morena i s. De’ Kantabriska bergen stiga i
Peiia de Cerredo till 2 678 m; de Iberiska
bergen och Sierra Morena äro lägre. S.
om Sierra Morena utbreder sig omkr.
floden Guadalquivir den bördiga Andalusiska
slätten, i s. begränsad av en bergskedja,
vartill det av glimmerskiffer byggda
Sierra Nevada, S:s högsta bergparti, hör. Den
högsta punkten är Mulhacen (3 481 m). I
ö. ligga Valenciaslätten, de Catalonska
bergen med toppar upp till 1 238 m och
den Aragonska slätten omkr. floden Ebro.
(Om gränsfjällen mot Frankrike, se P
y-renéerna!). Landets största floder,
utom de redan nämnda, äro Duero, Tajo
och Guadiana. S. saknar större sjöar,
frånsett lagunerna vid kusten.
Klimatet är ytterst växlande, fr.
det utpräglade mediterrana klimatet vid
Medelhavskusten till den kyliga sommaren
och bristen på utpräglad torrtid vid den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
