Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solvens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5877
Solve’ns—Somme’Iius.
5878
Solve’ns (lat. so’lvere = betala). Bet.
förmåga att betala (sina skulder). Mots.:
insolvens. —’Solv e’n t, i stånd att
betala.
Solventil. Se A G A-l j u s, Fyr!
Solvända. Sv. namn på
Helia’nthemum-arter.
Solä’r (lat. sol = sol). Bet. hörande till
solen, sol-.
Solör. Område i s. ö. Norge (Hedmark
fylke), best, av bygderna på båda sidor om
Glommen mellan Elverum och Kongsvinger.
Soma’lier. Hamitiskt folk med
negerinslag i Somaliland, Öst-Afrika. S., vars
område i söder går
till Tanafloden, ha
tidigare bott
nordligare, men
undanträngts av
portugiserna. De äro
bo-skapsskötare, och
kött, mjölk o. dyk,
som de erhålla från
kameler,
fettsvans-får, getter och
hästar, bilda
huvudbeståndsdelen av
deras föda. S. ha ett
på patriarkalisk
grund fotat
höv-dingadöme. Religi
öst äro de ytligt påverkade av islam, men
man märker ett tydligt gammalsemitiskt
inslag i religionen.
SOMALI-TYP.
Fotografi
Soma’liland. Landområde i ö. Afrika
mellan Abessiniens bergland och Indiska
havet, med 650 000 kvkm ung. lika stort
som skandinaviska halvön. S. är i stort
sett en platå på omkr. 1 000 m:s höjd ö. h.,
vars stora centrala del är stäppen Ogadén.
Befolkningen, de hamitiska s o m a’l i, är
till största delen nomadiserande; i
kustlandet och vid floderna förekommei- dock
plantageodling. Ogadén tillhör till större
delen Abessinien, men i övrigt är S. delat
på följande kolonier: Italienska S.
(630 000 inv.), Brittiska S. (300 000
inv.) och Franska S., (65 000 inv.).
Soma’tisk (grek. somatiko’s). Bet.
kropps
lig, inom ärftlighetsläran beteckning för de
vegetativa cellerna i mots. till
könscellerna.
So’mbart, Werner, f. 1863. Tysk
nationalekonom, professor i Berlin sedan
1919. S. kan betecknas som en
efterföljare till den s. k. historiska skolan. Urspr.
var han nära ansluten till marxismen men
har senare framträtt som kritiker av
densamma.
Sombre’ro (sp. av lat. sub u’mbra = i
skuggan). Bredskyggig (halm-)hatt.
Somersetshire [sa’mesitsjie]. Grevskap i
s. v. England.
Sommarflox. Sv. namn på Phlox
Drum-mo’ndii.
Sommargyllen. Sv. namn på Barbare’a
vulga’ris.
Sommarhyll. Sv. namn på Sambu’cus
e’bulus.
Sommarin, Emil Fritiof Knut,
f. 1874. Professor i nationalekonomi och
finansrätt i Lund sedan 1919. Led. av
Lantbr. ak.
Sommarkurser. Se Ferier!
Sommarsjuka el. blodstallning.
Sjukdom hos hästar och nötkreatur,
förorsakad av urdjur av släktet Piropla’sma,
vilka överföras med fästingar. S.
kännetecknas av blodig urin, mattighet och först
diarré, sedan förstoppning. Bästa
botemedlet är insprutning i blodet av
anilin-färgämnet typanblått.
Sommarsolståndet. Se Solstitier!
Sommarsporer. Se Rostsvampar!
Sommartid. Se Tid!
Somme [såmm], 1. Flod i n. Frankrike
med källor i ö. Picardie och mynning i
Engelska kanalen. Tack vare kanalisering
är S. till större delen segelbar. Under
världskriget utkämpades flera slag omkr.
S. Längd: 245 km. 2. Dep. i n.
Frankrike.
Somme’lius. 1. Gustaf Lorentz S.,
f. 1811, d. 1848. Skald, vanl. med
författarenamnet B e p p o. Han utgav bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
