Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5853
Soci’etas—Sockerarter.
5854
lag- och administrativa ärenden. Jfr S
o-ciala rådet,
Socialfullmäktige!
SocPetas (lat.). Bet. förening, sällskap,
samfund.
Soci’etas Je’sn (lat.). Bet. Jesu sällskap;
det officiella namnet på jesuitorden.
Société (fransk.). Bet. sällskap, societet.
— S. anonyme [-ni’mm], anonymt
bolag, bolag, vars delägare icke ha
personlig ansvarighet för bolagets förbindelser
(t. ex. aktiebolag). — S. des Nations
[— de nasiån], Nationernas förbund.
Société financiére suisse et scandinave
aktiebolag [såssiete’ finansiä’r syi’ss ä
skandina’v —] (fr.). Bet.
schweizisk-skandinaviskt finansbolag. Bankirbolag i Sthlm,
grundat 1924, aktiekapital 1,0 mill. kr.,
tillgångar 11,2 mill. kr. S. ägnar sig
särskilt åt valuta- och värdepappersaffärer.
Société Générale [såssiete’ sjenera’11].
Fransk storbank med säte i Paris,
aktiekapital 625 millioner franc, inlåning
13 000 millioner franc, den största
in-låningssiffra, som någon av Frankrikes
storbanker kan visa. S. äger över 1500
filialer och stora intressen i ledande
franska industri- och trafikföretag.
Societe’t (fransk, société). Bet. samfund.
1. Sällskap (ofta av vetenskaplig
karaktär). 2. De förnäma, högre
sällskapskretsarna.
Society [sosa’jati] (eng.). Bet. sällskap,
samfund, lärt sällskap (t. ex. Royal
Society, eng. Vet. ak.).
Societä’r (fransk, sociétaire). Bet.
medlem av ett samfund; delägare i bolag e. d.
Socinia’ner. En unitarisk sekt, grundad i
Polen med staden Rakow som medelpunkt
av Fausto S o z z i n i (f. 1539, d.
1604). Sekten fördrevs 1658 fr. Polen, och
rester av den räddade sig till
Siebenbur-gen och Holland.
Sociologi’ (lat. so’cius = gemensam och
grek. lo’gos = lära). Samhällslära. S.
söker med hjälp av åtskilliga andra
historiska och filosofiska vetenskaper utforska
lagarna för samhällslivet. Jfr
Sam-h ä 11 e !
Sockel. 1. Framspringande underlag på
en byggnadsmur. 2. Fotställning till en
kolonn, staty e. d.
Socken, kyrksocken. Den fr.
1000-talet härrörande enheten i vårt lands
kyrkliga indelning. Självstyrelsen inom s. har
sitt ursprung i sockenmännens skyldighet
att anlägga och underhålla prästgård och
kyrka samt erlägga tionde. S:s
angelägenheter handlades på allm. sammankomst,
sockenstämma, el. senare stundom
av socken fullmäktige, sexmän. 1862 års
kommunallagar gjorde i rättsligt avseende
åtskillnad mellan den kyrkliga kommunen
el. församlingen samt den
borgerliga kommunen (landskommun,
stad). På landsbygden sammanfalla
dessa vanl. ifråga om det geografiska området.
Sockengång. Ett nu försvunnet bruk bl.
studerande att gå omkring och samla ihop
pengar till studierna. De förseddes med
en rekommendation, ett s. k. sockenbrev,
av sin rektor och sökte vinna
befolkningens välvilja bl. a. genom att sjunga lat.
hymner. S. ersattes omkr. 1620 av
djäknepenningar, som upptogos av varje
jordägare på landet, och upphörde fullständigt
först 1780.
Sockenväg. Se Häradsväg!
Socker. Se Sockerarter,
Sockerfabrikation!
Sockerarter. Kolhydrat av
sammansättningen C6Hi2O6 (enkla s.) el. C12H22O11
(sammansatta s.). Till den förra gruppen
höra druvsocker, fruktsocker
och g a 1 a k t o’s (se d. 0.!), till den senare
mjölksocker el. lakto’s, maltsocker
el. malt o’s samt rörsocker el.
•sackar o’s, d. v. s. vanligt socker,
vilket förekommer i naturen i en mängd
frukter och andra växtdelar (jfr
Sockerfabrikation!). Dess smältpunkt är
160°; vid starkare upphettning avger det
vatten och övergår till karamell. De
enkla sockerarterna uppkomma ur de
sammansatta gm inverkan av syror el.
inver-tas (inversion). Härvid uppstår ur rör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
